Ekonomi

20190506-20190526

Bildresultat för tankebubbla

Vad tänker du på när du hör ordet ekonomi? Vilka associationer & känslor kopplar du till ordet? Är det något du är intresserad av? Vad har du för förkunskaper (hur skulle du förklara begreppet för en aningslös utomjording?)? Och hur ska det ekonomiska systemet fungera? 

Fundera gärna på frågorna ovan en stund innan du tar dig an temat. Kanske vill du skriva ner dina tankar för att sedan kunna jämföra med hur du tänker i slutet av temat, när du tagit del av materialet på den här sidan och läst boken?

Varmt välkomna till ekonomitemat! De här tre veckorna ska vi:

  • Ta del av materialet på den här sidan: se filmen The Money Fix, lyssna på TED-talk och radio, och läsa en serie. Den här gången har vi valt att lägga delen med övrig information och material först, som en bakgrundsförståelse inför litteraturen.
  • Läsa Donutekonomi: sju principer för en framtida ekonomi av Kate Raworth (2018)
  • Skriva en reflektion och lägga upp som en kommentar här på temasidan. Mer information om uppgiften finns längst ner. Publicera din reflektion i kommentarsfältet senast onsdagen den 22 maj.
  • Ge respons på minst tre andra kursdeltagares reflektioner, mellan onsdagen den 22 maj och söndagen den 26 maj.

Vad betyder egentligen ekonomi? Och vad är pengar?

Bildresultat för ekonomi illustration

Innebörden av begreppet ekonomi var ursprungligen “hushållning med begränsade resurser”. Begreppet kommer från grekiskans oik’os – “hus” (tänk planeten vi bor på, vårt hem) och neʹmō – “fördela”. Såhär: Vi har en planet, ett hem. På den finns det liv; djur, människor, växter, bakterier, svampar. Allt liv har behov. Hur kan vi tillfredsställa behoven inom ramen för de resurser vi har i vårt hem, på planeten? Hur kan vi hushålla med resurserna så att de räcker till generationerna efter oss? Och hur fördelar vi resurserna jämlikt? Det är ekonomins grundläggande frågor. Nedan har vi klippt in utdrag från Wikipedia och Nationalencyklopedin för att titta på hur begreppet ekonomi förklaras där.

“Ekonomiʹ (av grekiska oikonomiʹa ’hushållning’, ’förvaltning’, av oikonoʹmos ’förvaltare’, av oiʹkos ’hus’ och efterleden –noʹmos’en som ordnar’, av neʹmō ’fördela’, ’tilldela’.)vetenskaplig disciplin som omfattar studiet av resursers bildande, organisation och användning, det vill säga av alla de arrangemang inom vilka människor söker sin bärgning och försöker tillfredsställa sina behov.”

Nationalencyklopedin

Ekonomi (från klassisk grekiska oikos, “hus” och nomos, “lag“) är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi måste lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns. Eftersom vi lever på ett begränsat klot finns det också begränsat med naturresurser.

Det svenska ordet ekonomi används i vardagligt tal i mycket bred bemärkelse och kan syfta på både system för resurshantering och det vetenskapliga studiet av sådana system. Motsvarande akademiska discipliner är främst nationalekonomi och företagsekonomi (dessa heter på engelska economics respektive business administration alternativt business and management studies).”

Wikipedia

Riksbanken Play gör ett försök att förklara vad pengar är, varför de finns och hur de skapas.

Riksbanken Play, Vad är pengar? Klicka på bilden för att komma till filmen.

Pengar uppstod alltså som ett medel för att underlätta byteshandel. I dagens samhälle tycks det som att pengar kommit att bli ett egenvärde i sig: till exempel kan pengar på banken “växa” — helt utan inblandning av några varor i en byteshandel. Dessutom mäts mänsklig framgång i form av BNP — det vill säga genom hur mycket pengar som spenderas i en nation under ett år.

För att förstå vad pengar är idag behöver vi alltså också förstå vad bankerna är och vad de gör, och vad BNP innebär. Ekonomi-journalisten Adreas Cervenka har skrivit många artiklar om detta, som han också samlat i två böcker med titlarna Vad är pengar? och Vad gör en bank? Nedan kan du lyssna på två lärorika pod/radio-avsnitt med Cervenka.

I ett avsnitt av Ekonomiekot Extra får vi lära oss mer om BNP — och om möjliga alternativ. I avsnittet nämns forskningsrapporten Framtiden utan BNP-tillväxt som du hittar här.

The Money Fix
För att få en insyn i hur det ekonomiska systemet är uppbyggt; med lån, skulder, ränta, och bankers skapande av pengar, vill vi rekommendera dokumentären The Money Fix. Talat språk är engelska.

Money is at the intersection of nearly every aspect of modern life. Most of us take the monetary system for granted, but it has a profound and largely misunderstood influence on our lives. The Money Fix is a feature-length documentary exploring our society’s relationship with the almighty dollar.

— Alan Rosenblith, regissör

Några teorier och tänkare — en kort översikt

Ekonomi är ett stort och brett akademiskt fält. Innan vi går vidare ska vi, mycket översiktligt, titta på vad de dominerande ideologierna säger om hur det ekonomiska systemet bör fungera.

Liberalismen & Smith
Som en reaktion på det feodala samhällssystemet, i vilket privilegier och tillgångar, alternativt beroendeställning och utsatthet, ärvdes, uppstod under upplysningen i slutet av 1700-talet tanken om ett nytt ekonomiskt system. Systemet skulle vara baserat på individens (läs: vita mäns) frihet och inneboende rättigheter, framför allt rätten att äga, och på en fri marknad. Adam Smith var en av liberalismens stora tänkare, med sin Nationernas välstånd som publicerades 1776. I boken ställde han sig frågan Varifrån får du din middag? I sitt svar på frågan teoretiserar Smith om människans natur och kommer fram till att det är enskilda individers egenintresse som gör att maten kommer på bordet (och alltså inte omtanke gentemot varandra). Smiths teorier har blivit grundläggande inom nationalekonomin och studeras än idag. Många menar att han misstolkats för att passa in i senare nyliberala tankegångar, och många gånger har hans teorier kritiserats. Säkert är att hans tankar varit med och utformat stora delar av det ekonomiska system vi lever i idag.

Den svenska journalisten Katrin Kielos kritiserar i sin bok Det enda könet Smiths resonemang om egenintresse. Här sammanfattar hon tankarna i boken.

Socialismen & Marx
De liberala idéerna blev tillsammans med kolonialism och kolkraft grunden för ett nytt samhälle under industrialiseringen. Urbanisering och massproduktion, utveckling av transportmedel och framförallt en ökande användning av naturresurser och fossila bränslen skapade nya livsstilar. Många övergick från att försörja sig på jordbruk till att arbeta i fabrik, ofta under mer eller mindre slavlika förhållanden. En ny arbetarklass växte fram i takt med att den kapitalägande eliten blev allt rikare.

Karl Marx studerade det nya liberala och kapitalistiska samhället och fick syn på en mängd inbyggda problem och orättvisor, och i det omfattande verket Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin formulerar han sin kritik, och framhåller ett socialistiskt system som nödvändig efterföljare till kapitalismen. Enligt socialismen bör mänskligheten gemensamt äga produktionsmedlen (det vill säga de resurser, verktyg och metoder som används för att producera varor). Dessutom ska slutresultatet av produktionen distribueras proportionerligt och jämlikt i samhället. Kooperativa styrelseformer ska ersätta den enskildes rätt till oändlig profit, och gruppen, kollektivet och massorna ska tillsammans tillfredsställa samhällets ekonomiska och sociala behov. 

Gammalt socialistiskt slagord

Konstverk av Max Gustafson

Under 1900-talet växte sig arbetarklassrörelsen stark med sina krav på rätten till produktionsmedlen, en mer jämlik fördelningspolitik, kortare arbetstid och bättre arbetsförhållanden. Fram till 1980-talet bedrev mer eller mindre socialistiska arbetarpartier i olika delar av världen en politik som syftade till att minska arbetslöshet, trygga en välfärd för alla och fördela resurser lika.

Nyliberalismen & Friedman

Liv Strömqvists serie om Ayn Rand. Klicka på bilden för att komma till hela serien. Galago.

Den amerikanske nationalekonomen Milton Friedman tyckte att marknaden skulle avregleras och att statens inflytande skulle minimeras. I sin bok Capitalism and Freedom tog han avstånd från den socialdemokratiska ideologin, i vilken staten skulle tillhandahålla välfärd med hjälp av skattemedel, och förespråkade istället en marknad helt fri från statligt ingripande. Han ville att konsumtionen och tillväxten skulle öka maximalt.

Fram till 1980-talet verkställdes hans idéer till mångt och mycket genom politiska ledare som Margaret Thatcher och Ronald Reagan. Även många socialdemokratiska partier ställde om till en mer marknadsliberal politik.

Nyliberalismen är den idag rådande hegemoniska ideologin i stora delar av världen. Till höger hittar du en kommentar om den nyliberala skönlitterära författaren Ayn Rand, av Liv Strömqvist.

Några nutida tänkare
Vill du läsa ännu mer tankar och teorier om samhällsekonomi? Då finns det finns en uppsjö av intressanta tänkare att välja ifrån. Vi vill rekommendera Nina Björks Lyckliga i alla sina dagar, Göran Thernborns Kapitalet, överheten och alla vi andra, Kajsa Ekis Ekmans Skulden; Eurokrisen sedd från Athen, Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt och Roland Paulssens kommentar till Hans Rosling (i videon nedan). Inte minst har vi temats huvudlitteratur: Kate Raworth, och hennes donutekonomi, som presenteras under nästa rubrik!

Litteratur: Donutekonomi & Kate Raworth

Donutekonomi: Sju principer för en framtida ekonomi

“En hälsosam ekonomi ska vara designad att frodas, inte att växa.”

-Kate Raworth

“För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför under det här århundradet när det gäller klimatet, miljön och resurserna måste vi förändra vårt sätt att tänka på det ekonomiska området. Politiska förändringar, teknologisk utveckling och ökad ekologisk medvetenhet krävs förstås också. Men ekonomin har en fullständigt avgörande betydelse i sammanhanget. Uppfattningen att tillväxt och ännu mer tillväxt är lösningen på alla problem riskerar att blockera all verklig förändring.

I den här boken presenterar ekonomen Kate Raworth – med många år inom FN och Oxfam bakom sig – sju vägar till ett nytt ekonomiskt tänkande med mänsklighetens grundläggande livsvillkor i fokus. Raworths donutekonomi tar hänsyn till människors behov av social trygghet såväl som planetens behov av ett ekologiskt tak för mänsklig påverkan. Själva donutmodellen hjälper oss dessutom att visualisera vår belägenhet och våra möjligheter på ett klargörande vis.

Raworth går igenom den konventionella nationalekonomins förutsättningar och begränsningar och visar hur man kan utveckla det ekonomiska tänkandet utan att offra det som nationalekonomin varit bra på. Men hon är också miljömässigt uppdaterad och bygger vidare på Johan Rockströms modell med nio planetära gränsvärden. Hennes bok ligger i miljödebattens absoluta framkant.

Kate Raworth author photo free to useKate Raworth är nationalekonom och knuten till Oxforduniversitetets Environmental Change Institute och Cambridge­universitetets Cambridge Institute for Sustainabily Leadership. Hon har tidigare arbetat för Oxfam som ”senior researcher” och har även varit involverad i arbetet inom UNDP, FN:s utvecklingsprogram.

Daidalos förlag

Sagt om boken:
”Jag betraktar Kate Raworth som det tjugoförsta århundradets John Maynard Keynes. Genom att ge ekonomin nya ramar gör hon det möjligt för oss att förändra vårt sätt att se på oss själva, vår belägenhet och vilka vi vill vara. Nu gäller det bara att omsätta hennes idéer i politik. Läs hennes bok och kräv sedan att makthavarna börjar arbeta mot dess mål: mänskligt välstånd i en välmående levande värld.” /George Monbiot, the Guardian

Kate Raworths “donut” illustrerar det område inom vilket hela mänskligheten kan leva gott och jämlikt utan att tära på planeten på ett ohållbart sätt. Hon illustrerar också, med sina röda markeringar, hur vi lever idag, med ett överutnyttjande av resurser, långt över gränsen för vad som är hållbart, och ändå lyckas vi inte tillfredsställa mänsklighetens behov. Vi delar inte lika på dessa resurser.

Kate Raworths illustration

Kate Raworths illustration

 

 

 

 

 

 

 

 

 TED-talk med Kate Raworth 

Hotet mot planeten, extrem rikedom & extrem fattigdom
Logiken i ett tillväxtsträvande nyliberalt samhälle tillåter situationer som den med expansionen av Preemraffs oljeraffinaderi i Lysekil, Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Planerna på att bygga ut anläggningen kommer att innebära en ökning av utsläppen från 1,7 till 3,4 miljoner ton koldioxid. För att få perspektiv: En flygresa till Thailand motsvarar ungefär två ton koldioxidutsläpp. Hur många sådana resor motsvarar Preemraffs utsläpp? Siffrorna är svindlande, och går stick i stäv mot de klimatmål Sverige skrivit på och lovat att kämpa för i och med Parisavtalet. Hur kan vi fortfarande expandera verksamheter som Preemraff, när vi lever i ett läge av akut klimatkris? Raworths donutmodell illustrerar pedagogiskt och träffsäkert ett tak för utnyttjandet av jordens resurser, det så kallade ekologiska taket, den yttre cirkeln i donuten.

Oxfam. Klicka på bilden för att komma till artikeln.

Men trots att vi överutnyttjar jordens resurser så extremt klarar vi inte av att tillfredsställa alla människors grundläggande behov, som till exempel tillgång till utbildning, vatten, mat, och sjukvård. För inte så länge sedan släppte Oxfam en rapport om fördelningen av kapital i världen. Rapporten visar att de åtta rikaste personerna i världen äger lika mycket som jordens fattigaste hälft.

Över sju miljarder kronor samlades under kort tid in till återuppbyggnaden Notre Dame, och många har uttryckt sin frustration över överklassens vilja att hjälpa till att restaurera byggnader, i så stark kontrast till oviljan att dela med sig av sina rikedomar till den fattigaste delen av befolkningen. Men varför accepterar vi över huvud taget ett ekonomiskt system som tillåter miljardärer, som tillåter extrem rikedom, när så många andra svälter? Med donutens inre cirkel, det sociala fundamentet, illustrerar Raworth “golvet” för ett drägligt liv för alla människor.

Syftet med donutmodellen är att formulera ett nytt samhällsekonomiskt mål, bortom tillväxt, överkonsumtion och ökande BNP: nämligen en värld i vilken alla människors grundläggande behov tillfredsställs, inom ramen för vad vårt ekologiska system klarar av. Raworth kallar området mellan det sociala fundamentet och det ekologiska taket för “en trygg och rättvis zon för mänskligheten”. Kan vi bygga upp ett ekonomiskt system som strävar efter att hamna där?

Folkrörelser & utopier

Extinction Rebellion
Den otroligt aktuella rörelsen Extinction Rebellion ser det akuta klimatläget vi befinner oss i och går till direkt aktion. Det samhälle — och den ekonomi — vi lever i idag har skapat en akut klimatkris och massutrotning av arter. Dags att gå till handling!

Extinction Rebellion: vision & mål

Extinction Rebellion

JAK Medlemsbank
Under depressionen på 30-talet, när räntorna för lån på bankerna var skyhöga, började bönder på den danska landsbygden låna ut pengar till varandra — utan ränta. Idén spred sig och formade en rörelse för en mer rättvis och räntefri ekonomi, baserad på insikten att ränta gör att pengar överförs från de som inte har till de som redan har. Rörelsen spred sig till Sverige, och så småningom startades JAK Medlemsbank.

Filmen ovan har några år på nacken. JAK har numera döpt om “lånekostnad” till “ränta”. Andra förändringar har också skett i banken, så läs på hemsidan för att få alla uppdateringar.

Vi verkar för ett samhälle med ekonomiska spelregler som inte skapar klyftor mellan människor och regioner. JAK Medlemsbank har banktillstånd och visar att det går att driva en bankverksamhet som inte bygger på kapitalavkastning. Rättvisa och hänsyn till människor och miljö är en del av vår ideologi. Det präglar vår syn på ekonomi och all hantering av pengar.

JAK Medlemsbank

JAK Medlemsbank

JAK-boken. Klicka på bilden för att komma till en PDF-version av boken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Initiativet Besök en bank
Bankerna spelar en stor roll i vår ekonomi och det är dags att ställa bankerna till svars för sina investeringar. Det tycker initiativtagarna till Besök en bank i Malmö. Såhär beskriver de sig själva:

Bankerna spelar en nyckelroll i vår ekonomi. Vi är många som är kunder med lönekonton, sparkonton, lån och placeringar i olika former. Med finanskrisen har vi sett hur bankerna var med och skapade en accelererande spekulationsekonomi som fått svåra konsekvenser. Stora stödpaket delas ut samtidigt som välfärdspolitiken är satt på sparlåga. Genom att möjliggöra transaktioner med skatteparadis hjälper bankerna dessutom till att undanhålla miljoner i skatteintäkter varje år.

Klimatkrisen och behovet av ökad jämlikhet gör det avgörande att våra pengar används på ett hållbart sätt. Vi behöver veta vart pengarna tar vägen.Som kunder och medborgare menar vi att det är dags att vi gör besök och ställer bankerna mot väggen med väl valda frågor. Vi behöver banker för människor och planet! Bakom nätverket Besök en bank är vi ett antal engagerade för rättvis ekonomi i Malmö. En del av oss är även med i Attac eller JAK.

Initiativet Besök en bank

Besök en bank – flyer till fönsterputsaktion

Besök en bank jobbar både med information och med aktion. Nedan är bilder och flygblad från en aktion i Malmö, där gruppen putsade storbankernas fönster — för större insyn i bankverksamheten!

Besök en bank fönsterputsaktion

Gruppen har också tagit fram ett “bankschema”, en slags kartläggning över de olika svenska storbankerna,  deras investeringar och löneskillnader. I schemat finns också med mer rättvisa alternativ. Klicka på bilden nedan för att komma till schemat.

Byt bank! Översikt över bankernas investeringar

Occupy-rörelsen

Occupy-rörelsen är en global proteströrelse som vill rikta uppmärksamheten på ekonomiska klyftor, girigheten i företagsvärlden, problemet med lobbyism, banksystemets brister med mera. Rörelsen är inspirerad av den arabiska våren och kan också ses som en respons på de senaste årens finanskriser och det sätt som dessa kriser hanterats. Rörelsens slogan är We are the 99%, vilket syftar på att rörelsen anser sig företräda den stora massan av befolkningen, till skillnad från den lilla elit som de anser att dagens system gynnar.

Klippt från Wikipedia

Bild från Occupy Wall Street-demonstration

Steg 3

Steg 3 är ett nätverk av personer som alla vill lyfta problematiken med evig tillväxt i en ändlig värld. Vi vill se ett välmående samhälle som inte är beroende av ekonomisk tillväxt för att fungera tillfredsställande och erbjuda en god välfärdsnivå. För att nå dit vill vi att:

  • En diskussion kring den ekonomiska tillväxtens hållbarhet på ett seriöst och bestående sätt förs upp på den politiska och mediala agendan.
  • BNP ersätts med andra mer kvalitativa mått på utveckling
  • En ny samhällsmodell som inte är beroende av ekonomisk tillväxt tas fram.

Uppgift

Nu är det dags att skriva en reflektion på temat ekonomi. Skriv fritt utifrån temat, eller tänk utifrån frågorna nedan. Reflektionen ska publiceras som ett inlägg på den här sidan senast onsdagen den 22 maj. Skriv sedan en kommentar till tre kursdeltagares reflektioner. Kommentarer ska skrivas senast mellan onsdagen 22 maj och söndagen 26 maj.

Några inspirationsfrågor:

  • Titta på dina tankar som du skrev ner i början av temat (om du gjorde det). Vad tänkte du då om ekonomi? Gör en jämförelse med hur du tänker nu, efter att du läst boken och tagit del av övrigt material.
  • Är du mer nyfiken på ekonomi? Vad skulle du vilja veta mer, och hur kan du ta reda på det?
  • Temat inleddes med ett avsnitt om innebörden av begreppet ekonomi. “Innebörden av begreppet ekonomi var ursprungligen ‘hushållning med begränsade resurser’.” Hur skulle du definiera ekonomi? Tycker du att ekonomin, som den ser ut idag, passar ihop med dina tankar om hur ekonomin bör vara?
  • Vad tycker du om donutmodellen?
  • Kate Raworth diskuterar i början av sin bok vikten av bilder för att förstå samhället runt oss. Hon ritar sedan om flera av de klassiska nationalekonomiska bilderna som använts på universiteten. Välj en av bilderna (ett av kapitlen i boken), och skriv ner dina tankar och reflektioner.
  • Hur ska vi möta de stora utmaningarna idag, med klimatkris, extrem rikedom och ojämn fördelningspolitik?
  • Nyligen brann Notre Dame, och 7 miljarder samlades snabbt in till återuppbyggnaden, främst genom donationer från den extremt rika överklassen. Vad tycker du om att vårt ekonomiska system tillåter så stora ojämlikheter i inkomst? Bör vi ändra på systemet, och i så fall hur?
  • I The Money Fix får vi en översikt över hur pengar skapas. Vad visste du om detta tidigare? Vad tycker du hur om systemet är uppbyggt?
  • Brukar du prata om det ekonomiska systemet med människor runt om dig? Vad pratar ni i så fall om? Vad skulle du vilja prata om?
  • Vad ser du för alternativ till det ekonomiska system vi lever i idag? Hur skulle en alternativ ekonomi kunna se ut?

35 thoughts on “Ekonomi

  1. Joakim J

    Egentligen är ekonomi ett ämne jag ogillar att uttala mig om, eftersom de gånger jag gjort det alltid blivit uppmärksammad på faktorer jag glömt att ta i beaktande, vilket lett till en tvivelaktig analys. Låt oss ta ett enkelt exempel, frågan om skattesatser. Vem i denna grupp har tillräcklig kompetens i ekonomi, statsvetenskap och globalisering för att analysera huruvida vi ska ha högre eller lägre skatter? Eller för vem? Och hur ska omfördelningen ske? Kostar denna? Vad är alternativkostnaden? Det finns ändlösa parametrar att ta hänsyn till för att avgöra vilket alternativ som är bäst vid en given tidpunkt. Så många att om vi har 10 experter i ett rum finns det 11 åsikter. Ändå faller denna fråga som fullständigt intuitiv för de flesta människor. Inte sällan hör man personer med ett vagt politiskt och ekonomiskt intresse självsäkert proklamera att lösningen är så enkel!!
    Att jag inte håller med är inte svårt att extrapolera ur texten ovanför, därför börjar jag med frågan huruvida jag ser ett alternativ till nuvarande ekonomiska system.

    – Varje förbättring, varje reglering och varje förändring av nuvarande system är alternativt i jämförelse med det tidigare. Det finns ett revolutionstänk över hela denna kursen, allting ska hända snabbt, med krafttag och med fullständig övertygelse, utan rim och reson. Detta är ingen alternativlösning jag anser vara speciellt rimlig eller befogad givet sakers ordning idag. Vi ser en teknisk, humanitär och filosofisk utveckling i stora delar av världen, över tid. Att omkullkasta det system som lett oss hit, utan att försöka reformera bort de negativa konsekvenser nuvarande system bidrar med, vore inte bara vårdslöst, det vore galenskap. Ett alternativt system jag ser som möjligt, som jag inte tror leder till total ekonomisk kollaps, är krafttag från världens stora ekonomier angående ansvarstagande för klimatet. Satsning på forskning som ger oss mer miljövänliga bränslen och kan utöka jordens tillgångar, som inte alls behöver finnas i samma kvantitet i framtiden – tänk t.ex. på konstgjorda diamanter eller fabrikstillverkat kött, skapat utan lidande och troligtvis inte beroende av lika mycket naturresurser i form av betesmarker och djurfoder.
    Nu hoppas jag att jag uttalat mig tillräckligt otydligt och oinspirerande för att inte motivera folk till handlande – eftersom jag troligtvis har missat någon viktigt punkt att ta hänsyn till.

    En snabb synpunkt jag vill uppmärksamma alla på är att den lätta poängen att världen, och speciellt dess rika invånare, är korrupta och perniciösa p.g.a. att 7 miljarder samlats in till Notre Dame. Denna summa måste ställas i perspektiv till att enbart i USA samlas 410 miljarder dollar in årligen till välgörenhet. Att en insamling lyckas väl för en engångshändelse säger ingenting om människors inställning till välgörenhet riktat mot människor i diverse utsatta situationer.

    1. Magdalena

      Hej, jag håller med dig helt och hållet. Att hela tiden vilja förändra och förkasta kan inte heller vara den rätta väg att gå. Jag tror att det ligger något i det att man hela tiden vill prägla livet omkring sig med sina egna tankar och idéer. Det är ju det politiken idag handlar om. Populismen tar ju upp allt det negativa och låtsas att kunna presentera en enkel lösning för alla problem som finns. Lite naivt, barnsligt tänkt av populister.

    2. Lone H Författare

      Hej Joakim!

      Visst kräver det mycket utbildning för att helt förstå det ekonomiska system vi har byggt upp. Samtidigt berör det oss alla, varje dag. Och därför tycker i alla fall jag att det är viktigt att prata om det. Försöka förstå, använda de medel vi har. Prata om visioner: Vad kan göras annorlunda, bättre? De utmaningar vi står inför idag är inte små, och är till stor del skapade av det ekonomiska system som gynnar en liten del av befolkningen på bekostnad av en stor del. Kan vi tänka om? Kan vi bygga upp ett mer inkluderande, empatiskt och hållbart system? För mig är det vad den här kursen handlar om — att utbyta tankar om samhället, om visioner. Jag ser inget fel i att drömma om, prata om, agera för, en framtid som syftar på att inkludera alla på ett hållbart sätt.

      Hur skulle du önska att den här kursen var, Joakim?

      Exemplet i temat, om Notre Dame, syftade på precis det du tar upp (om jag tolkar dig rätt): Att diskutera enskilda miljardärers intentioner kan vara intressant, visst, men än mer intressant (tycker jag) är att diskutera det ekonomiska system vi lever i som ens tillåter miljardärer. Vad är poängen med det? 8 män äger lika mycket som 50% av jordens befolkning, enligt Oxfams undersökning. Hur kan vi tillåta det? Det var det som var poängen med Notre Dame-exemplet.

      Lone

      1. Joakim J

        Jag förstår inte argumentet att en liten del av befolkningen skor sig på en andras bekostnad? Detta förefaller ju inte vara sant då livskvaliteten för alla klasser ständigt förbättrats. Att samhället är ojämlikt och att förbättringen inte är jämnt spridd är inte likställt med att vissa stjäl av andra. Det är en typisk formulering som väcker ilska och skapar en falsk dikotomi att det finns människor som blir utnyttjade och människor som utnyttjar. I min mening är detta ett populistiskt och polariserande argument som bör undvikas, både på grund av dess bristande sanningsgrad samt dess agiterande effekt.

        Jag har inga synpunkter på att kursen borde vara annorlunda, jag tycker det har varit en kul kurs. Att man efter att ha läst på om ett tema inte kan anknyta till ett set av åsikter är inte synonymt med klagomål på innehåll eller upplägg.

        När det gäller tillgångsfördelning i världen tror jag större delar av alla ekonomiskt kunniga är överens om att ackumulering av rikedomar hos vissa individer, stater eller företag måste ske för att kunna investera i projekt och föra teknik och samhälle framåt. Hur stor denna tillgångsojämlikhet som ger bäst resultat diskuteras, vad jag förstår, ivrigt. Jag har ingen direkt åsikt i frågan men håller med dig om att intuitivt låter det extremt illa att 8 män äger lika mycket som 50% av jordens befolkning. Men så har jag heller ingen större kunskap inom området och min intuition bör därför inte tas på särskilt stort allvar

        Joakim

    3. Karolina H

      Haha, jag tycker det är fantastiskt att du satsar på att vara oinspirerande i ett sammanhang som just är till för att inspirera:) Det är skulle inte hända mycket om bara de agerade som hade fullständig kunskap om ett ämne, om det ens är möjligt att ha fullständig kunskap. Smärtsamt, men sant. Det finns förhoppningsvis nyanser mellan okunskap och fullständig kunskap och i det spektrat skapar vi vår värld.

    4. Mikael A

      Jag hålller med att det krävs krafttag att skapa miljövälnligare sytem i dagens välrd, men det ekonomiska systemet tar ju inte hänsyn till miljö utan endast profit, och att lagstifta mot detta skapar troligtvis en massa motstånd. Gör det dyrare att använda fossila bränslen? Du får en massa arga glesbygdbor som startar facebookgrupper i Sveriges fall, och en massa folk som springer runt på gatan som bråkar och vandaliserar i Frankrikes fall. När nu labproducerat kött blirt en verklighet för gemene man tror jag en köttskatt på kött producerat från djur skulle starta liknande ramaskri, för att att inte tala om alla förbannade bönder, som skulle bli utan jobb, trots att deras verksamhet kräver enorma mängder bidrag för att gå runt ändå.

    5. Arne H

      Jag tycker tvärt om, att fler borde få säga till om ekonomin! Fåtalsvälde och expertstyre tror jag inte på. Och om vanligt folk inte ska få säga till något eller ens uttrycka åsikter om skatter, vad innebär det för demokratin? Du säger revolutionär, men jag säger demokrat och hoppas att all ekonomi demokratiseras under min livstid.

      1. Joakim J

        Det är skillnad på att inte få göra något eller man inte borde göra något. Till exempel vore det olämpligt för mig att uttala mig om hur andra människor ska tycka och tänka eftersom jag inte fullständigt kan leva mig in i deras livssituation och åsikter. Däremot är jag inte förbjuden att göra det, en rättighet jag tog tillvara på i ovanstående debattinlägg.

        Så klart är inte den huvudsakliga poängen att människor inte får lov att ha åsikter, men att lite självtvivel vore fördelaktigt. En ökad kunskap om Dunning-Kruger-effekten(https://sv.wikipedia.org/wiki/Dunning%E2%80%93Kruger-effekten) vore således positivt. Vi kanske inte bör avkräva åsikter av alla utan acceptera att personer kan vara insatta utan att ta ställning

    6. Olof N

      Oinspirerande och lite provocerande 😉
      Nej men jag förstår din poäng. Visst vi har ett ekonomiskt system idag som ger oss det välstånd vi lever i, men fungerar det verkligen så himla bra egentligen? Skapar det inte enorma mängder lidande på en global skala och håller det inte på att leda oss in i en klimatkatastrof? Jag tror inte man ska vara för rädd för att ändra på det ekonomiska systemet. Visst, ett nytt ekonomiskt system kommer säkert vara lite knackigt i starten, men allvarligt talat så tror jag att de förändringar vi behöver göra för att möta klimatfrågan kommer kräva stora förändringar snabbt.

      1. Joakim J

        Det kan också leda till komplikationer i likhet med Maos stora språng. Det vore väldigt snöpligt att i försök att rädda jorden och dess invånare förstöra just det man ämnar rädda. Kostnaden i form av mänskligt lidande vid ekonomiska revolutioner är otroligt hög vid felkalkyleringar. Jag är väl inte tillräckligt modig(eller dumdristig, beroende på vem man frågar) att backa en sådan lösning

    7. Ezra W

      Bra resonemang. Samtidigt finns det andra områden som också kräver påtaglig expertis där populasen tillåts inflytande – detta är inte nödvändigtvis felaktigt eller negativt: möjligheten att få vara med och påverka kan uppväga en markant del av de negativa följder ens beslut får.

  2. Olof N

    Mina tankar om ekonomi är nog i stort sett samma nu som tidigare, men begreppet med donut-ekonomi är nytt för mig. En kommentar till riksbankens film bara; resonemanget om att pengar uppfanns som en ersättning för ett komplicerat system med byteshandel är en vanlig uppfattning som inte har någon som helst historisk bevisning att luta sig tillbaka på. I själva verket så kommer begreppet från Adam Smiths teoretiserande där han helt enkelt tänker ihop det här scenariot utifrån sin egen fantasi om hur det kan ha varit innan pengar fanns. David Graeber skriver bra om detta i sin bok “Debt”.

    Jag är absolut mer nyfiken på ekonomi! Tycker att det är superintressant och en viktig del av hur samhället fungerar. Jag skulle vilja förstå bättre den sociala relation som skapas i och med pengar och bättre förstå hur mervärde skapas.

    Definitionen av ekonomi som “hushållning med begränsade resurser” tycker jag beskriver en del av det som ekonomi handlar om. Det handlar ju om hur man ska fördela resurserna inom de ramar och mål man har, men tappar lite frågan om hur man sätter ramar och mål. För mig handlar ekonomi mycket om sociala relationer och hur man värdesätter olika typer av arbete.

    Jag tycker att Kate Raworths liknelse mellan ekonomin och naturen är intressant, att i naturen så växer saker upp men mognar sedan och återgår så småningom till kretsloppet. Jag hoppas att vi kan få till något liknande inom samhällsekonomin och skapa cirkulära system som är hållbara på lång sikt.

    Hur vi ska möta framtidens utmaningar vet jag inte, men vi får försöka förändra hur vi tänker, inse att vårt sätt att leva på inte är hållbart, sätta press på politiker för att få till lagförändringar och förändra våra konsumtionsmönster för att styra om ekonomin (t ex sluta flyga). Jag tror dock att den största delen av förändringen måste komma i form av lagändringar. Kanske ser vi nu början på en starkare miljörörelse som kan få ett politiskt genomslag på riktigt?

    Jag tycker det är skit att vi har ett så ojämlikt ekonomiskt system. Jag tror att vi måste ha ett system med större gemensam resurshantering som inte bygger på att investeringar ska komma från enskilda rika individer.

    Kommentar till “money fix”: Jag kände till detta sedan tidigare. Bankerna är nog en nödvändig del av en ekonomi som bygger på den typen av privat konsumtion som vi har idag tror jag. Bankerna skapar alltså en typ av imaginära pengar bygger på människors förtroende för bankerna som institution och folks förväntningar om framtiden. Dessa imaginära pengar representerar alltså då ett löfte om framtida rätt till konsumtion. Problemet kommer när förtroendet för bankerna skadas eller människors tro på framtiden vacklar. Då faller ekonomin ner i en ond spiral som skapar en lågkonjunktur.

    Jag pratar ibland med folk om ekonomi, men helst med människor jag känner. Tidigare var jag nog mer beredd att ge mig in i en diskussion med direkta meningsmotståndare men jag har tröttnat lite det senaste.

    Jag tycker de här framtidsscenarierna som vi diskuterade i temat “omställning” var rätt intressanta och jag tror att vi behöver röra oss mot något av dessa eller en kombination av dem. Det och en rättvisare fördelning av ekonomiska resurser.

    1. Magdalena

      Hej, jag känner igen det här alltså att man helst inte prata ekonomi med meningsmotståndare. Som jag sa ett mycket laddat ämne och så länge det inte finns ett vettigt alternativ till pengasamhället, är det svårt att komma med bra argument, i alla fall i mitt fall.

    2. Lone H Författare

      Hej Olof!

      “Definitionen av ekonomi som “hushållning med begränsade resurser” tycker jag beskriver en del av det som ekonomi handlar om. Det handlar ju om hur man ska fördela resurserna inom de ramar och mål man har, men tappar lite frågan om hur man sätter ramar och mål. För mig handlar ekonomi mycket om sociala relationer och hur man värdesätter olika typer av arbete.” skriver du. Ja! HUR ska ramar och mål sättas? Jag tänker på donutmodellen lite som ett försök på svar till det. Vad tänker du, kan Raworths modell komplettera beskrivningen av vad ekonomi är?

      Lone

      1. Olof N

        Ja men det tror jag. Det mest intressanta tycker jag egentligen är den samtida visualiseringen av gränser och behov och sätter fokus på vad vi ska ha ekonomin till, vilken jag tycker har saknats ett tag i den offentliga debatten. Som jag förstår det så behöver man:
        1. Sätta mål för hur man vill att samhället ska se ut.
        2. Identifiera vilka gränser vi har att förhålla oss till.
        3. Hitta lösningar och kompromisser som jämkar ihop de första två punkterna.
        Raworths modell berör ju de två första punkterna på ett bra sätt. Den tredje punkten tror jag är den mest komplicerade och kräver nåt hopkok av politiska åtgärder och tekniska framsteg. Vet inte om jag bara svamlar eller om jag faktiskt lyckats svara 😛

    3. Julia S

      Bra tillägg om ekonomins historia – det visste jag inte. Ska kolla upp det mer. Jag håller verkligen med dig i dina förhoppningar på en mer rättvis och cirkulär ekonomi, vi får helt enkelt försöka jobba mot det tillsammans!

    4. Mikael A

      Jag tycker det var rätt målande kritik av dagens system i the Moneyfix, när (kommer inte ihåg vem) beskrev hur en lågkonjuktur fungerar: man har en massa folks som vill arbeta och skapa saker, t ex att bygga ett hus, man har verkygen att bygga husen, man har ett behov att fler hus blir byggda, men eftersom marknaden är inne i en lågkonjukter så kan ,man inte bygga hus.

    5. Arne H

      Kul att läsa dina tankar och kommentarer! Intressant det här med att bilden av uppkomsten av pengar kommer från Adam Smiths hjärna, snarare än verkligheten. Jag har själv oreflekterat, använt den bilden när jag beskrivit pengar i min undervisning för gymnasielelever. En svår fråga kanske, men hur tänker du att man skulle kunna beskriva det utifrån tankarna i “Debt”?

      1. Olof N

        Är absolut ingen expert på området, men jag tänker att pengar i grunden är en social relation. Graeber skriver om ekonomier som i omväxlande utsträckning använder kredit eller kontanter. Kredit skulle typ motsvara att du grannen är beredd att ge dig en get för att hon litar på att du kommer betala tillbaka henne på något sätt senare (kredit). Hade hon inte litat på dig så hade hon kanske krävt en höna eller två i utbyte mot geten (kontanter). Alltså har det mycket med tillit att göra och Graeber pratar en del om hur ekonomier i krigstid har en större tendens att använda kontanter medan ekonomier i fred i större utsträckning tenderar att använda kredit. Vet inte om jag svarat på din fråga 😛

  3. Magdalena

    Hej, ett mycket laddat ämne. Jag har ju pluggat ekonomi så jag har ju lärt mig hur man “ska” tänka om pengar. Att pengar har en så stor makt och påverkan är sant och sorgligt. Men frågan är om det finns ett vettigt alternativ? Har ni försökt tänka på det hur det skulle vara att man plockade bort pengarna helt och hållet? Hur skulle livet ser ut då? Svårt att föreställa. Idag kopplas en persons “värde” ihop med pengarna. Är du rik och framgångsrik har du lyckats, är du fattig i vår del av världen är det ditt fel. Så resonerar många och det är svårt att inte tänka på det sättet. Detta framgås tydligt i filmen “The Money fix”. Väldigt sällan att man ifrågasätta hur en rik person har kommit till sina pengar? Oftast är det på någon annans bekostnad, tyvärr.
    Alla ansträngningar som vi gör idag har på något sätt med pengar att göra. Man pluggar för att få ett jobb, för att kunna försörja sig, för att kunna pensionera sig, för att kunna ärva något till sina barn. Konstig spiral man befinner sig i.

    1. Lone H Författare

      Hej Magdalena!

      Ja, det är verkligen svårt att föreställa sig ett samhälle helt utan pengar! Pengar underlättar ju verkligen i vardagen. Man får tänka om helt och hållet. Tänk om vi hade ett samhälle helt utan ÄGANDE? “Allt åt alla”. Också svårt att föreställa sig, men spännande!

      Exemplen från slutet av the Money Fix, med tidsbanker och byteshandel, tycker jag är spännande också! Och kul att klura på hur ett liknande system skulle fungera i större skala…

    2. Julia S

      HEJ!

      Ja, ekonomi är ju sannerligen ett laddat ämne som vi befinner oss mitt i. Jag tänker att vi kan fortsätta drömma om alternativa system där pengar inte finns MEN jag tror att det kommer vara svårt att förverkliga. Makten finns där pengar finns i dagens samhälle, därför tror jag på att använda det system vi har nu och försöka hitta lösningar för att göra det mer hållbart och rättvist 🙂

    3. Karolina H

      Jag tänker att pengar bara är medel för överlevnad, så för mig är det inte så konstigt att vi anstränger oss för att få dem. Jag tänker inte att det är fel att det finns pengar och att allt skulle vara bättre utan dem, snarare som du poängterar att de är kopplade till värde och en onyanserad bild av mer lika med bra där man inte tittar på hur det gick till att förvärva dem. Det skulle vara riktigt intressant faktiskt, att skapa en lag som säger nåt i stil med att dina pengar måste vara förvärvade på ett etiskt, rättvist, jämlikt och hållbart sätt annars får du böta.

    4. Ezra W

      Vad betyder det egentligen att någon har förvärvat sin rikedom på någon annans bekostnad? Jag har svårt att se att någon kan göra _någonting_ som inte påverkar omgivningen, om vi räknar med diffusa potentiella scenarion som att exempelvis en anställd hade utfört arbetet åt sig själv istället för att göra det som anställd.
      Instämmer i att kontinuerligt pengafokus kan ge en tråkig och beklaglig effekt på livet. Ideella engagemang i saker man personligen uppskattar och brinner för kan utgöra en motpunkt. Samtidigt kan resande till områden i världen där den generella levnadsstandarden befinner sig på betydligt lägre nivå än i västvärlden öppna våra ögon för att vi inte har så jäkla mycket att klaga på, egentligen. Till syvende och sist måste alla människor (en ytterlig minoritet undantaget) sysselsätta med någonting för att tjäna sitt uppehälle – detta gäller i alla kulturer och har gällt i alla tider. Frustrationen inför ett liv som bara handlar om pengar kanske snarare bottnar i en avsaknad av mening på andra plan.

    5. Arne H

      Konstig spiral, det håller jag med om! Samtidigt nästan konstigare tycker jag att det är att tanka sig hur det skulle se ut om det inte skulle vara så? Det säger jag inte för att försvara, utan som en reflektion kring hur låst mitt sätt att tänka kring livet ändå är! Har du några tankar om hur det skulle kunna vara på ett annorlunda sätt?

  4. Julia S

    Jag har valt att fokusera på frågan: Nyligen brann Notre Dame, och 7 miljarder samlades snabbt in till återuppbyggnaden, främst genom donationer från den extremt rika överklassen. Vad tycker du om att vårt ekonomiska system tillåter så stora ojämlikheter i inkomst? Bör vi ändra på systemet, och i så fall hur?

    Det korta svaret på frågan om vad jag tycker om att vårt ekonomiska system tillåter så stora ojämlikheter i inkomster är: FÖRJÄVLIGT (ursäkta mitt språk). Jag kan inte sluta fascineras av de siffror som presenteras i materialet. Att 26 millionärer äger lika mycket som 3,8 miljoner av vanliga människor är ju bara för mycket för att ta in. Jag orkar nästan inte tänka tanken på hur mycket bättre världen hade varit om vi fördelade pengar rättvist eller hade ett annat ekonomiskt system. Vi vet också att inte bara skapar det nuvarande systemet otroliga ekonomiska orättvisor utan också att det systematiskt förstör vår planet. Det jag också känner är en hopplöshet inför detta och jag tror inte att förändringar kommer att ske för att jag vet att makten ligger där pengar finns.

    Jag tycker mycket om exemplet Notre Dame för att det är väldigt intressant på många sätt. Till att börja med så är, som vi alla vet, det nuvarande ekonomiska systemet komplext och mekanismer med målsättningen att fördela globala inkomster mycket problematiska – till exempel bistånd. Bistånd är ett debatterat ämne, fungerar det? Gör det mer nytta än det förstör? Hur kan vi göra bistånd så bra som möjligt? Vilken typ fungerar vilken fungerar inte? Jag tror att komplexiteten i bistånd gör att människor är tveksamma till att ge bort sina pengar, det är svårt att veta var pengarna går och hur de förvaltas, dessutom så är det ofta svårt att se resultat. Detta tror jag kan leda till att människor avstår från att ge. När något händer som att Notre Dame brinner, en byggnad som för många religösa kristna men också andra betyder väldigt mycket som är något som alltid funnits i en värld som ofta känns svår och jobbigt. Då tror jag att bägaren dels rinner över, människor klarar inte att en sådan symbol också försvinner men också dels att det blir ett konkret projekt där det går att faktiskt hjälpa till. Att människor som har pengar känner att här kommer mina pengar gå till att någonting byggs upp som jag kan se med egna ögon. Det är tydligt. Jag förstår att detta leder till en diskussion om att pengar finns och varför ges pengar till en byggnad och inte till människor, men vem vet, dessa rika människor kanske visst ger massor till välgörande ändamål, bara det att det inte syns?

    Jag vill inte med detta resonemang på något sätt rättfärdiga extrem rikedom. Det jag vill är att kritisera kritiken mot människor som försöker göra något bra. Jag tycker att bistånd och välgörenhet och sådana system ska kritiseras – för det gör att då kan det bli bättre. Men ibland tycker jag att kritiken blir missriktat, om en människa vill göra något bra i en värld som är komplex och full av hinder så kommer den människan att göra fel. För det är supersvårt! Om enskilda människor vill ge pengar till uppbyggnaden av Notre Dame tycker inte jag att vi ska kritisera att de ger bort pengar utan vi ska snarare kritisera att de har pengar eller de extremt rika människor som aldrig ger bort pengar eller tjänar på människohandel, krig och olja. Jag kan känna att människor får mer kritik om de försöker göra gott än om de inte gör något alls. Och det tycker jag är farligt för vad vi behöver i denna värld är fler människor som vågar vara generösa och inte tvärt om.

    För att avsluta med frågan hur vi ska förändra det ekonomiska systemet så önskar jag innerligt att vi kunde göra det till till exempel donut modellen. Men jag tror inte att det kommer hända. Så jag hoppas bara att det ekonomiska systemet steg för steg kan bli lite mer rättvist och lyckas fördela resurser bättre och bli mer hållbart för både människor och naturen.

    1. Karolina H

      Ja, steg för steg får det nog ske, om inte världskrig utbryter. Fast vissa saker borde förbjudas utan dröjsmål, som miljöförstöring och fattigdom. Och miljardärer. Frågan är bara vem som skulle se till att dessa förbud efterföljs. FN har ju redan deklarerat vad som är de mänskliga rättigheterna, men hur många länder följer dem?

      Sen håller jag med om din kritik mot kritiken, det är onödigt att ge sig på de som försöker göra gott och instämmer även i att felsteg är oundvikliga.

    2. Olof N

      Intressant resonemang om symboler. Tror att du har helt rätt i att människor har lättare att engagera sig när de kan relatera till saker på ett enkelt sätt. Håller också med dig om att frågan om bistånd är komplex. Tycker inte att det är fel att donera pengar till notre dame, men problemet är väl snarare att vi har ett samhälle där vissa människor har allokerat så stora delar av samhällets resurser att donationer är nödvändiga?

    3. Ezra W

      Hej Julia!

      Varför, anser du, är det nödvändigtvis ett problem att 28 människor äger lika mycket som 3.8 miljoner? Jag har svårt att se någon egentlig förklaring även om jag givetvis känner ett uns av avundsjuka. Pengar bara kan tolkas som potentiellt välstånd eller potential att förändra. Att ett fåtal äger mycket innebär mest att ett fåtal har mycket makt/möjlighet att genomföra förändringar, vilket väl är i linje med hur vi alltid har byggt vårt samhälle. Jag tror inte att vi kan säga att ditt ägande per automatik medför att jag får svälta – det är inte som att någon individ faktiskt sitter och vaktar 100 miljarder måltider bara genom att vara dollarmiljardär. Vi kan tvärtom utgå ifrån att rika människor i någon mån har bidragit aktivt till en ökad sysselsättning och därigenom att fler människor får möjlighet att äta och leva.

  5. Karolina H

    Hej!

    Ekonomi… Har alltid varit ett ämne som jag haft svårt att engagera mig i. Min mamma var revisor och min syster arbetar på bank, men själv har jag alltid dragits till humaniora. Så det här ämnet har varit en utmaning för mig. Det som slutligen hjälpte mig att tänka i någon slags nya banor kring det var/är en bok jag läser nu skriven av en nigeriansk-brittisk psykolog som är normkritisk på gränsen till revolutionär. Hon heter Taiwo Afuape och boken heter “Power, Resistance and Liberation in Therapy with Survivors of Trauma” Bland annat för hon in maktbegreppet i psykologin, samt kritiserar systemet/samhället för de normer som bidrar till att göra människor sjuka, fattiga, diskriminerade. Hon skriver t ex:
    “Not to talk about poverty would be to ignore the most pervasive manifestation of power as a form of oppression that society knows. Poverty is our greatest crime.”

    Jag är starkt påverkad av denna bok just nu och använde därför fokuset på grundläggande värderingar som bas för mitt inlägg i denna diskussion. Det är möjligt att jag upprepar nån annans tankegångar, jag har inte hunnit läsa/titta på allt så kanske jag upprepar något eller tillför ett otränat ögas förmåga att se nya saker. I vilket fall så kommer här mitt förslag: Det finns inga perfekta system, för människor är inte perfekta. Men, om vi kunde uppfinna ett ekonomiskt system baserat på grundläggande värderingar. Jag tyckte att det var intressant med själva innebörden av begreppet ekonomi, “hushållning med begränsade resurser”. Tyvärr ter ju sig det nuvarande ekonomiska systemet inte ta hänsyn till ordet begränsning, så det kanske skulle vara en bra början, läs klimat/miljöpåverkan. Sen kunde man ju addera de värderingar som kommer att leda oss till ett mer humant samhälle, dvs humant för alla. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna tycks ju som en strålande grundval. Mer i detlaj än så kan jag tyvärr inte gå, pga bristande kunskap, men det kanske är en bra början.
    Sen tackar jag för upplysningen att Pengar inte kom till för att underlätta byteshandel och skulle gärna vilja slå ett slag för byteshandel när jag ändå är i farten. Tack för mig!

    1. Olof N

      Tycker du sätter fingret på något här, dvs tråkigheten i själva begreppet. Tror att anledningen till att många tycker ekonomi är tråkigt är för att “vetenskapen” knölats till, teoretiserats och abstraherats så mycket under det senaste århundradet att begreppets kärna blivit nästan helt gömd under en hop av begrepp och nationalekonomiska “lagar” (som för övrigt aldrig stämmer när man applicerar dem på ett verkligt sammanhang). Detta har, tror jag, verkat mycket till favör för att skapa idén om att kapitalismen är en naturlag som man måste följa.

  6. Mikael A

    Mina tanker om Ekonomi, är väl främst något som är jobbigt, men väldigt styrande för mycket i mitt liv. Att vara fattigt kan vara väldigt stressande, när man får de där fönsterkuverten i posten, och man redan har spenderat större delen av sin lön, eller studiemedel. Ett problem är att det är så lätt att vänja sig med mycket pengar, men så svårt att gå tillbaka till att ha lte. Jag har haft rätt mycket upp- och nedgångar, i min ekonomi, där man har haft stora inkomster, och ibland små. En gång gick jag från att ha bott i ett billigt kollektivrum med ett välbetalt fulltidsarbete, till ett dyrt studentrum och och studiemedel i en annan stad. Att återigen börja kolla på prislapparna när man handlade mat, var en jobbig upplevelse. Vanligtvis hade jag bara tagit det jag ville ha, och brydde men egentligen inte vad det kostade.

    De två stora övergripande problemen med ekonomi som jag ser det; är dels att ekonomin och marknaden är beroende av ständig tillväxt för att ”fungera”, vilket fungerar dåligt om man har begränsade resurser som vårt jordklot innebär. Det finns begränsade möjligheter för vår expansion, och dels den stora inkomstklyftorna mellan människor.

    Ett lands ”styrka” mäts överallt (förutom Bhutan) i BNP, vilket är väldigt missvisande, eftersom det inte tar inkomstklyftor i beaktande. BNP tar inte heller hänsyn till frågor om miljö och klimat. Jag tror att man ska försöka hitta ett bättre kompass än BNP. Inkomstklyftorna är svåra att tackla, höjer man skatterna för de rika, kommer de antagligen flytta sina inkomster till ett annat land, eller fiffla sig runt på något sätt. Den politiska viljan att tackla inkomstklyftorna i någon mening lyser ganska stort med sin frånvaro.

    Doughnut modellen som Raworth förespråkar, är intressant, men svår att tillämpa i praktiken. Som jag förstår det så utgår den från en variant av Maslows behovstrappa, å ena sidan, och jordens begränsningar på den andra. Att tillverka en miljard fidgetspinners till kostnad av ökade koldioxidutsläpp, och ökad sopberg, för något nån egentligen inte behöver, vilket är i vårt nuvarande system bra(om det säljer, men det kan man alltid fixa med massiva reklamkampanjer och ”hypes”) är väl vad som kännetecknar de sämsta med dagens system.

    I The Moneyfix, diskuterar en permakulturturist hur man kan ta lärdom av naturen för att skapa ett mer fungerande och jämlikt system, vilket jag tyckte var väldigt inspirerande. Påminde lite om vad Kropotkin beskrev i sin bok ömsesidig hjälp. En annat system är ju lokal valuta som tas upp i samma film. Jag har väl gått från att tycka det är ett väldigt bra system, till att inte tro på den alls, till att återigen tycka det är en bra idé. Det som är fördelen är ju att man behåller ett värde kvar i det lokala samhället, och därigenom låter ett värde cirkulera runt. Kanske man borde införa en basinkomst i lokal valuta för att stimulera lokala företag i glesbygden?

  7. Arne H

    När jag tänker på ekonomi så tänker jag på vardagen. Gå till Willys och handla mat, tänka på hur föräldraledigheten ska planeras, hur pengarna ska räcka i slutet av månaden, boende, lön. Som något som jag med min familj sysslar med på ett mer eller mindre lyckat sätt. Jag blir glad när jag tänker på socialdemokraternas föräldravecka, eftersom det innebär att jag kommer att kunna spendera mer tid med nära och kära, orolig när jag tänker på räntehöjningar och eventuella konsekenser för om jag kan få ta lån för att köpa ett hus.

    Jag tänker samtidigt, fast liksom separerat på Dagens Industris spalter, nationalekonomin som jag en gång läste, banker, dyra kostymer och makt. Kopplat till detta tänker jag på personer med oerhört mycket makt, som styr i det fördolda. Diktaturfasoner. Jag tänker på att jag skulle vilja spränga deras makt och fördela om det, så att flertalet har något att säga till om.

    Jag tänker på att de som styr ekonomin, företagen och politiken idag inte har förmåga att förhindra klimatkatastrofen. Business as usual är inte ett alternativ om vi ska rädda världen. Men det kommer inte kvartalsvinstjakten att bry sig om. Så jag tänker också på att ekonomin måste börja planeras.

    Jag tänker också på Kate Raworth och hennes tankar om hur klassiska nationalekonomiska bilderna som används på universiteten faktiskt stämmer överrens med verkligheten. Hur jävla konstigt det är att vi har en disciplin på universitetet som gör sådana stora sanningsanspråk men som samtidigt så uppenbart är präglade av liberal, neoklassisk ekonomi, ideologi, som inte stämmer överrens med verkligheten.

    Sen drömmer jag om ett politisk alternativ, en formulerad vision, som lyckas koppla samman mina vardagsupplevelser av ekonomin, med mina intellektualiseringar. Vilken befrielse det vore. Det hoppas jag på.

    Till sist – vilket rolig aktion med tvättandet av bankernas fönster!

  8. Ezra W

    Jag har alltid sett på ekonomi som någonting mycket diffust. Privatekonomiskt har jag väl klarat mig någorlunda, även om mina egna tillgångar har en tendens att försvinna i raskare takt än vad jag förmår ordna fortlöpande tillkomst. Ekonomin mellan miljoner människor; mellan stater och stater; mellan banker – den är svårare att begripa sig på. Kan inte säga att jag har uppnått någon fullkomlig förståelse för begreppt efter det här temat, men något klokare har jag nog blivit.

    Angående money fix: det var fascinerande att lära sig mer om bankernas förmåga att skapa tillgångar och effekterna det får på samhället. Jag tycker dock att filmen var väldigt negativt inställd till fenomenet. Så länge samhället bygger på förekomst av skulder behöver ju ett nettounderskott av pengar inte nödvändigtvis innebära att mitt välmående bygger på någon annans illamående – iom att tiden sträcker ut sig mot oändligheten framåt behöver vi egentligen inte nå en punkt där samtliga skulder måste betalas. Sett ur ett annat perspektiv är det tvärtom en mycket imponerande struktur nödvändig för att bygga en komplex civilisation. Samtidigt ger detta givetvis en enorm makt till bankväsendet – jag förstår fortfarande inte hur detta regleras.

    Angående Notre Dame: händelsen kan jämföras med ett välkänt etiskt problem som bygger på skillnaden mellan synliga och osynliga hälsovinster i ett samhälle med begränsade resurser (dvs alla samhällen). Exempelvis lägger vi inom sjukvården enorma summor pengar på att rädda människor med svåra sjukdomar. Operationer, mycket dyra mediciner, livsuppehållande åtgärder, personlig assistans osv. Samtidigt skulle vi till samma kostnad kunna rädda betydligt fler liv räknat i personår genom att dela ut vissa typer av mediciner till eller utföra vissa åtgärder för alla människor som uppfyller vissa riskfaktorer. Pga begränsade tillgångar kan vi omöjligen genomföra alla dessa åtgärder samtidigt. Så som samhället och sjukvården fungerar idag väljer vi att rädda den synliga, enskilda individen snarare än att fokusera på den osynliga, potentiella individen i kollektivet – detta trots att vi därigenom bidrar till en ökad mängd totalt lidande. Är detta etiskt försvarbart? Konsensus säger att ja, det är det, eftersom vi genom att neka en enskild synlig individ vård skulle bete oss på ett sätt som är oförenligt med att vara en god människa. Det potentiella, osynliga lidandet får vi acceptera som en ofrånkomlig följd av detta.
    Notre dame kan ses som ett exempel på samma sak. Givetvis finns det alltid någonting annat att lägga pengarna på, som objektivt sett kan rättfärdigas som lyckomaximerande. Om vi väljer att resonera så kommer vi dock att behöva göra avkall på vår mänsklighet. Det är därför varken förvånande eller negativt att människor vid en upplevd nödsituation (förstörelsen av nationell/kulturell symbol) skänker stora summor pengar, samtidigt som de kanske inte hade gjort detsamma till en 10-årskampanj för att exempelvis främja fysiskt aktivitet hos medelålders män med begynnande metabolt syndrom.

    Videokommanten till Hans Rosling var intressant även om den innehöll en del tveksamheter. Det är välkänt att psykiska såvål som somatiska sjukdomar ofta har en genetisk komponent – skillnader mellan länder och mellan inkomstgrupper kan mycket väl delvis återspegla skiftande genetiskt material i populationerna. Det är inget kontroversiellt påstående att förekomsten av såväl risk som friskfaktorer varierar i olika populationer och materiell rikedom behöver inte nödvändigtvis ha någonting med ex rökning, stillasittande och alkoholintag att göra – skillnader i genetik, kultur och utbildning kan också ligga bakom. Kul att vi kanske bör ge den store Mao rätt trots allt; med tanke på hur landet utvecklats under hans styre.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.