AGERA!

2019-04-23 till 2019-05-05

Välkommen till dessa två veckor under kursen då du får chans att göra något konkret för att medskapa den
värld du vill se
. Det kan som vi tidigare skrivit vara stort eller smått, utåtriktat eller mer osynligt, tillfälligt eller starten på ett längre engagemang. Fokus ligger på att göra!

Uppgift – Agera!

Vi startade processen för fyra veckor sedan och om du vill bli påmind om den tankeprocess vi inbjöd till då så kolla här. Tanken är att ni ska fortsätta med de idéer och planer ni satte igång med då.

–> Nu vill vi, som sagt, att det ska ske något konkret och görbart under denna tvåveckorsperiod.

–> Vi vill också att du på något sätt dokumenterar det du gör och varför du valt att göra detta. Exempelvis: ett foto på din banderoll och varför du valt detta budskap eller filma när du genomför din minimanifestation. Eller en sammanfattning på din samtalskväll. Har du gått med i en organisation eller parti, så skriv gärna om varför du valt att göra det och hur din plan för ditt engagemang ser ut in i organisationen. Har du skrivit en text talar den troligtvis för sig själv, men berätta gärna hur du tänkt få ut den, tex att du skickat den till insändarsidan på den tidningen, eller spridit den via social medier eller din blogg.
Svara också gärna på frågorna: Hur kändes det att göra aktionen/handlingen/aktiviteten? Vilka reaktioner har du fått? Har du spridit det vidare, på vilket sätt då?

–> Posta ditt inlägg som en kommentar på denna temasida. Tyvärr går det inte att inkludera foton och videos men du kan lägga en länk till annat ställe där du har videon/fotot. ELLER maila gärna emma@glokala.org med dina foton och videos så lägger jag upp dem på denna temasida med en rubrik så det blir tydligt vems det är. 🙂
Posta ditt inlägg senast torsdagen 2 maj. 

–> Kommentera kort minst tre kurskamraters inlägg senast sön 5 maj.

Om du vill ha hjälp i veckan med att bolla idéer eller har andra frågor om hur du ska göra så får du jättegärna ringa oss.

Lycka till!
Emma 0765-42 47 02
Lone 0731-52 53 09

Deltagarnas egna foton

Magdalena

Läs Magdalenas berättelser kring fotot i hennes kommentar nedan

Översättning av den tyska texten på foton med Antony Hopkins hittar du i Magdalenas kommentar nedan

Olof

Olofs odlingar hemma i lägenheten. Se hans kommentar nedan.

Julia

Foton från Julias deltagande i en manifestation och informationskampanj om psykisk ohälsa i Senegal.

Molly Melchings bok som Julia fick av henne.

Karolina

Karolinas sommarskor

36 thoughts on “AGERA!

  1. Magdalena

    Hej,
    min idé var ju att på något sätt få till det att flera barn (förutom mina egna) kan uppleva världen på riktigt och inte mest genom digitaler medier. Jag är ju mycket kritisk mot digitaliseringen. Det saknas studier som visar hur vi och framför allt barn påverkas av den digitala vardagen. Sedan vet vi ju också att stora serverhallar behövs för att kunna möjliggöra den digitalisering som samhället vill få. Dessa server kräver mycket energi, inte bra alls ur miljösynpunkt.

    I alla fall har jag tillsammans med 2 andra familjer gjort en heldagsutflykt med totalt 14 barn (ålder 1 – 15) därav minst två barn är mycket smartphone-beroende. Tre barn var inte barn till någon av oss utan det var barn som kom från familjer som har det lite svårt pga olika anledningar.
    Vi anordnade en utflykt med motto ”vara ute i naturen och upplever den med alla sinnen”. Vi hade t.ex. endast fingerfood för att kunna känna maten, inga telefoner fick användas (förutom vi vuxna som tog bilder för dokumentationens skull). Barnen fick hitta på olika sätt att leka (vi hade inga leksaker med) – så det blev kurragömma och klättra i träd (se bilden som jag mailar till Emma). Som bakgrundstanke och filosofiska aspekt hade vi en fin text av Anthony Hopkins (bilden skickas till Emma). Den år på tyska, och den säger ungefär så här: Vi har bara ett liv, gör det bästa utav det. Barnen fick läsa den och vi försökte diskutera vad han vill säga och hur vi kan dra nytta av det. Mycket spännande diskussioner.
    Jag skulle säga att denna aktivitet var mycket positiv och det bidrog till intressanta tankar hos både barn och vuxna.
    Nästa projekt blir att jag är med på en projektdag i skolan med tema digitalisering och barndom.

    1. Julia S

      Hej!

      Vilken bra och trevlig aktion! Imponerande med hela 14 barn!!

      Jag tror också det är viktigt att barn får leka och vara ute i naturen, så ditt projekt är verkligen superviktigt tror jag. Kul att både vuxna och barn var med och gjorde saker tillsammans.

      Har du några tips till oss andra om vi vill ordna liknande aktiviteter för barn? Är det något som rent praktiskt är bra att tänka på eller något som fungerade bra/mindre bra osv?

      Tack och heja dig!

    2. Olof N

      Kul projekt! Tror själv att digitaliseringen kan ha en dämpande effekt på människors fantasy i och med att man ständigt blir matad med information istället för att behöva fantisera själv. Hur tyckte du det gick för barnen att hitta på lekar själva? Och var det svårt att hålla dem borta från telefonerna?

    3. Karolina H

      Så härligt Magdalena! Jag är inne på samma spår och är så tacksam över att ha valt en förskola där man inte använder sig av skärmar/teknik överhuvudtaget. Mitt barns kreativitet har ökat märkbart sen start! Nästa steg, slänga ut teven hemma 🙂
      Har du sett Wall-E? Animerad Disney sci-fi om robot som städar upp på jorden medan människorna åker rymdskepp i väntan på att jorden ska bli beboelig igen. Ett skräckexempel med lyckligt slut. Men som med en hel del sci-fi säger den något om den tekniska utvecklingens baksidor..
      Jag säger som Julia, heja dig!

    4. Emma I Författare

      Jag blir påmind om att jag vill klättra mer i träd, nåt som jag ju egentligen älskar men gör alltför sällan. Och jag blir inspirerad till att blanda in mer poesi och filosofi i mitt liv.

      Blir det fler utflykter?
      Lycka till med temadagen i barnens skola!

    5. Arne H

      Vilken fin aktion för medmänsklighet och kommunikation! Modiga frågor som jag tänker mig gav intressanta diskussioner. Och vilken fantastisk bild! Hoppas det blir fler sådana dagar för dig!

  2. Olof N

    Hej, jag har valt att försöka odla lite ätliga växter hemma i lägenheten. Detta har varit kul och har gått ganska bra. Har provat både att sätta fröer och att odla upp nytt från gamla livsmedel. Har planterat en selleri från basen av en gammal stjälkselleri, odlat upp ärtskott från vanliga gula ärtor (funkar fint i sallader och växer supersnabbt), mynta, planterat tomater, chili, ruccola, mangold, spenat, sockerärter, persilja, koriander och basilika. Förhoppningen är att kunna skörda en hel del och torka eller frysa för att ha till vintern. Skickar några bilder via mail till Emma.

    1. Magdalena

      Hej Olof, spännande! Jag vill göra samma sak ute i trädgården, odla det som vi behöver, i alla fall delvis. Men jag har inte hunnit komma så långt, och det är helt enkelt lite för kallt för detta just nu. Att odla upp nytt från gamla livsmedel är mycket intressant. Jag ska försöka göra det med.

    2. Julia S

      Ser mycket trevligt ut Olof! Ser ut på bilderna som att du lyckats med odlingen, snyggt jobbat. Har du några tips till oss andra, funkade det lika bra med fröer som med gamla livsmedel?

      1. Olof N

        Det är nog ganska straight-forward. Kanske att använda såjord till fröer och att rota gamla livsmedel och sticklingar i vatten innan plantering. Ärtskott är tacksamt att odla eftersom de växer så snabbt, men se till att ha tillräckligt djup jord så att de kan rota sig bra 🙂

    3. Emma I Författare

      Kul det här med att dra upp nytt från gamla livsmedel! Det ska jag testa med mitt barn.
      Har du hört talas om microgreens? Det är verkligen i ropet nu, näringsrikt och enkelt att pyssla med hemma.

    4. Arne H

      Shit vad härligt! Uppskattar bilderna! Det låter asnice med alla växter – hoppas du får göttiga sallader, röror och kanske också drinkar hela sommaren! Vackert projekt, stort i det lilla liksom.

    5. Ezra W

      Kul idé! Jag är själv alltför glömsk och lat för att komma ihåg / orka vattna mina krukväxter. Hur har det gått med odlingen? Lär gå åt stora mängder jord vid omplantering osv?

  3. Julia S

    Jag har valt att göra två olika saker inom temat Agera.

    Det första jag gjorde var att jag deltog i var en manifestation och en informationskampanj om psykisk ohälsa. Jag hjälpte till att förbereda plakat och annat som skulle pryda två bussar som skolelever skulle åka med genom Dakar för att sprida kunskap. Förutom att det var kul att hjälpa till att måla och skapa materialet kändes det som en viktig kampanj på grund av det stigma som finns kring psykisk ohälsa inte bara här utom runt om i världen. Tillgången till psykiatriker här i Senegal är låg och många som lider av psykisk ohälsa får inte den hjälp de behöver. Jag tycker att det också är viktigt att just barn tar del av informationen om psykisk ohälsa, för att de kan sprida kunskap och det är genom nya generationer som normer och stigma förändras. Jag tycker att denna aktion också var bra ur synpunkten för att den kom från som eleverna själva. Det kändes fint att få vara en del av manifestationen och den var i slutändan mycket lyckad.

    Den andra aktionen jag gjorde var mer själv-centrerad. Det finns en organisation som heter Tostan som är väldigt stor i Senegal men som är kända för sitt arbete runt om i världen. Grundaren Molly Melching har arbetat med frågor som kvinnlig könsstypning, barnäktenskap och liknande frågor i över 45 år. Organisationen använder metoder som är ”community based”, respektfulla och hållbara. Detta är frågor som jag fokuserat på i mina studier och tidigare arbete därför kontaktade organisationen med en önskan om att besöka dem. Jag hade då den stora äran att få chansen att möta grundaren Molly. Vi träffades och pratade om organisationen och Senegal men också om integrationsproblematiken i Sverige och hur vi kan applicera liknande metoder i Sverige. Jag fick också hennes bok för att vidare kunna läsa om hennes och organisationens resa och arbetssätt. Mötet var för mig en otrolig upplevelse för att jag beundrar henne och att organisationen är legendarisk inom bistånd och arbete för kvinnors rättigheter. Jag ska senare i maj börja arbete med ett integrationsprojekt i Göteborg och såg därför detta som en chans att utbilda mig själv och därmed kunna bidra till att göra ett bättre jobb i Sverige.

    1. Magdalena

      Hej, mycket engagerad av dig! Pyskisk ohälsa är en svår problematik och jag själv tycker ofta att jag inte orkar med såna frågor. I min släkt finns det två personer med bipolarsjukdom samt en person med schizofreni. Jag är alldeles för involverad och har därför inte möjlighet att kunna analysera från en helikopterperspektiv som antagligen skulle behövas. Jag saknar stödsystem i vården för att kunna förstå. Idag har jag valt för mig själv och min familj att vi inte kan umgås, det är för svårt och gör ont och jag vill skydda mina egna barn från attacker.

      Att jobba med sådana frågor utomlands, känns väldigt bra, men också tungt. Men det finns så klart ”enklare” psykiska problem bland skolelever (mobbing, ensamhet, självskadebeteende).
      Tummen upp!

    2. Olof N

      Kul och viktiga projekt!
      Hur upplevde du att manifestationen om psykisk ohälsa togs emot av folk? Märkte ni av stigmat något under själva manifestationen?

    3. Emma I Författare

      Så viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa! Jag läste precis en artikel i DN av Roland Paulsen med fokus på den stora ökningen av psykisk ohälsa i världen, och speciellt i rika länder. I artikeln står bla att 1 av 4 i USA drabbas av någon av de vanligaste diagnoserna för psykisk ohälsa. Och enligt WHO har antalet deprimerade globalt ökat med 20 % på bara ett decennium. Väldigt oroande siffror!

      Häftigt att du fick träffa en idol! Kul att du kan ta med dig deras erfarenheter till ditt nya arbete i Göteborg.

    4. Arne H

      Spännande och viktigt med aktionen! Säger som Olof ovan och undrar hur det togs emot. Känns inte som om det finns liknande aktioner i Sverige? Håller du med? Och i så fall, vad tror du är skillnaderna?

  4. Karolina H

    Hej! Här kommer mitt inlägg lite sent. Jag hade svårt att komma fram till vad jag ville göra. Jag kom under Migrationstemat till klarhet med hur jag vill bidra till ett bättre samhälle och det jag skrev då har blivit som mitt manifets. Mitt mål är att minska mitt miljöavtryck till ett minimum. Jag började genast, med saker som var relativt enkla, att gå tillbaka till vegetarianism och bestämma mig för att inte flyga. Men efter ruset kom vardagen.. Och vardagen var inte lika lättmanövrerad.. En av de saker jag insåg var att min (och väldigt många andras) inställning till konsumtion måste förändras drastiskt. Som Greta ihärdigt påpekar, utsläppen måste minska. Och jag tror verkligen inte att vi kan fortsätta konsumera på det vis vi gör, även om vi skulle övergå till mer klimatvänliga alternativ. Vi måste konsumera väldigt mycket mindre och med det kommer det svåra, Uppoffringar.
    Uppoffringar, usch vilket vidrigt ord, men så är det. Jag måste offra mitt sätt att konsumera. Jag är uppväxt i en familj där konsumtion var ett nöje och ett sätt att umgås. Utseende och stil var viktigt och jag har alltid varit mycket klädintresserad.
    Jag skrev ju att second hand skulle bli mitt alternativ, men jag känner ändå att den osunda inställning finns kvar. Jag måste sluta se konsumtion som ett nöje och jag måste sluta bry mig om vad andra anser.
    Så det här är två av sakerna jag gjort som stuckit ut:

    1. Jag har börjat ge bort saker vi har hemma eller second hand-saker i present när vi går på barnkalas. Oh, så svårt!!! Alla andra kommer med vackra, perfekt inslagna paket som luktar nytt och ja, kemikalier, och där kommer vi med paketer inslagna i papper som redan använts en gång och inuti inte en förpackning med nåt sprillans nytt, utan en förpackningslös lite använd grej. Usch, jag svettas bara jag skriver om det. Men, de flesta ger ändå bra respons, även om vissa tittar snett.

    2. Jag har bestämt mig för att inte köpa nya sommarskor. Det låter kanske löjligt för några av er, men för mig var det en jättestor grej. Bara att komma fram till det beslutet öppnade upp för en massa bra tankar om t ex att man inte behöver ha kläder som ser nya ut. Att gå runt i skor som sett sina bästa dar eller urblekta kläder. Det tar emot på så många sätt! Hur ska det påverka mitt sociala liv, min karriär, trots allt lever vi i ett extremt utseendefixerat samhälle. Jag kommer att bli bedömd på ett helt annat sätt om jag lägger ribban lägre stilmässigt. Fruktansvärt, men sant. Och kläder har också varit ett uttryckssätt för mig som jag nu tänker offra. Spännande, men också plågsamt.

    Framförallt så har den här uppgiften gett mig möjlighet att se vad ett klimatengagemang innefattar förutom bra känslor av engagemang och ansvar. Det innebär också att kliva ut ur sin bekvämlighetszon. Vilket är lätt att prata om, men inte så lätt att göra när det väl kommer till kritan. Men nu har jag gjort det i två sammanhang och får därmed nya upplevelser och fördjupad kunskap om omställning och förändringsarbete.

    Tack för det!

    1. Emma I Författare

      Spännande att höra om din process Karolina! Att ta snacket och planerna till verklighet – och verkligen bejaka vad det skapar för känslor och tankar i dig att bryta gamla vanor. Och nya insikter, upplevelser och kunskap.

      Tipsar om klimatpsykologerna på instagram, med fokus på klimatångest och beteendeförändringar. På individnivå, verkar det som.

      1. Karolina H

        Tack för tips Emma! Nu är jag ju lite less på sociala media, så jag har varken FB, Instagram, eller någon av de andra kanalerna. Gör mig trött i huvudet. Pinterest använder jag för de fina bilernas skull, men bara korta stunder. Vill leva mindre på nätet. Men klimatpsykolgerna har jag läst lite om och de verkar vettiga så ska kanske kolla upp dem lite närmre.

    2. Arne H

      Hej Karolina! Vad roligt att läsa dina reflektioner – jag har nämligen genomgått lite liknande process och en alldeles precis likadan process som du gällande sommarskorna! För mig, liksom för dig verkar det, har reflektioner kring klimat och med inspiration från Greta liksom ändrat om synen mina handlingar och mitt liv. Det var också fint att få läsa dina reflektioner – att du delar med din om din process. Modigt och inspirerande!

    3. Mikael A

      Känner igen mig i den där tanken om att konsumtion på något sätt är ett nöje, snarare en något man gör för ens direkta behov, är det för man så influerad av media och alla runt omkrong sig eller vad handlar det om. Jag kan sitta och få för mig att jag har ett behov av någon grej, sitta och titta på nätet och läsa om olika varienter av dessa produkter, youtube filmer och jämföra. Sen köper jag grejen och den skapar en serotonin höjning en period, sen blir det alltför ofta en pryl som tar plats i hemmet och som man inte använde i den utsträckning man trodde man skulle göra, oftast p g a tidsbrist.

  5. Arne H

    Jag planerade att göra två typer av aktioner.

    Dels spann jag vidare på en tanke och aktion som Andreas Malm pratade på en föreläsning. Med tanke på det direkta hot som klimatförändringarna har på vår planet och vårt liv på det och det faktum att varje utsläpp idag har stor betydelse för temperaturökningen, är det konstigt att inte det sker mer direkta aktioner. Att fossilgasindustrier inte sprängs eller liknande. Han talade även om en aktion som han var engagerad i slutet av 00-talet, sabotage mot stadsjeepar i, där de helt enkelt gjorde så att bilarna inte gick att köra genom att tömma luften i däcken. Läs mer här: https://www.svd.se/sabotage-mot-stadsjeepar-3FI5

    Min plan var att spinna vidare på detta och sätta upp lappar på SUVar inne i Nordstans parkering med texten:
    ”DON’T BE A DINOSAUR
    BYT BIL
    Utsläpp av fossila hotar att utlösa en klimatkatastrof. Varje utsläpp har betydelse. Bidra inte till att utrota människan som dinosaurerna en gång blev, , när du istället kan bidra till att minska utsläppen och rädda världen. Byt bil!”
    Och en bild på en dinosaur

    Aktionen tänkte jag fota, lägga upp på sociala medier tillsammans med en beskrivning om att nästa gång skulle det inte vara orimligt att släppa ut luften ur däcken. Aktionen skulle följas upp med en debattartikel på temat.

    Den andra delen handlade om att sätta fokus på att det borgerliga styret i GBG inte gör tillräckligt för miljön. Jag tänkte rikta in mig på kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson och utmåla honom som en dinosaur. En twitterdrev skulle vara drivande och till exempel lyfta upp att han twittrat mer om Feskekôrkan än om klimatförändringarna, han har inte uttalat sitt stöd till Fridays for future, tagit bort subventioner för kollektivtrafik, tagit bort miljöstimulipaket och inte gjort någon av de 83 åtgärderna som har föreslagits i rapporten Fossilfritt Göteborg – vad krävs. En debattartikel där Axel porträtteras som en dinasour skulle följas upp en en research om hur stor andel av KF-ledamöterna som tror att flygning påverkar klimatet negativt och föreslår minskad flygning (vilket forskningen är överrens om). En liknande undersökning gjordes med riksdagsledamöter inför valet med (ned)slående resultat, en liknande effekt skulle förhoppningsvis denna research få och i det mediautrymmet skulle eventuellt utrymme för kritik mot styret kunna finnas. Stora pappdinasourer med Axel Josefsons huvud skulle även göras och sättas upp utanför kommunfullmäktige vid deras sammanträde.

    Jag har inte gjort något av detta i praktiken. Det beror delvis på, tror jag, att jag känner mig ensam. Om vi varit flera som planerat detta kanske jag skulle känt råg i ryggen inför aktionen eller ba fått tummen ur och genomfört den. Det tycker jag är talande för vikten och betydelsen av att ingå i ett sammanhang och en rörelse. Det beror nog även på att jag fortfarande är anställd av Vänsterpartiet Göteborg och aktioner av ovan slag skulle kunna få effekter: det skulle inte vara helt oproblematiskt för Vänsterpartiet om det kom fram, kanske skulle det få kritik. Det är möjligt att V GBG skulle stötta en sådan aktion, men då skulle en demokratisk förankring i partiet krävas och de skulle ställas sig bakom det eller acceptera det. Det kändes inte rätt för mig som individ att göra så. Det kanske är talande för hur ett kollektiv kan hindra individers engagemang. Eller kanske på en mer specifik nivå, hur politisk legitimitet kan verka negativt för radikala tankar.

    Jag har i vilket fall delat med mig av den research jag gjorde inför aktionen till personer inom den breda vänsterrörelsen, så vem vet det kanske kan bli något av det eller delar av det ändå?

    Jag känner mig stärkt av tankarna på att göra något. Den ångest som klimatförändringarna skapar hos mig verkar lindras av tanken på att jag kan göra något åt det. Efter mina tankar om denna aktionen har jag faktiskt fått svårare för den typ av liberala ångest och individfokuserade inåtvända emotionsbaserade reflektioner kring klimatförändringarna, som jag tycker att t.ex. Björn Wiman står för. Jag har, genom Andreas Malms tankar, mina planer och insperation från Greta Thunberg och alla strejkande ungdomar, fått känsla av hopp.

    1. Ezra W

      Hej Arne!

      Vad hade du tänkt dig åstadkomma med att sätta upp arga lappar på okända människors bilar? Jag kan hålla med dig om att det finns någonting attraktivt i Den Direkta Aktionen – att sätta fingret på en företeelse man tycker illa om och att därefter utföra en handling riktad mot detta. Jag tror dock att den huvudsakliga lockelsen kommer sig av att detta är tillfredställande för mig och för min längtan efter att genomföra någonting meningsfullt, snarare än att det skulle ha någon som helst effekt på fenomenet som sådant. Därtill har du givetvis ingen aning om vad bilen ifråga används till. Nu är ju ditt förslag med lapparna förhållandevis oskyldigt, men ändå. Skulle du själv sälja bilen bara för att någon klistrat upp en arg lapp eller tömt luften ur dina däck? Snarare skulle du svära högt och förbanna ”de där jävla miljöaktivisterna”.

      1. Arne H

        Haha, du har ju helt rätt i att jag bara gjorde arga lappar! Det har jag inte tänkt på! Kul!

        Nä, kanske inte så genomtänkt. De som genomförde aktionen för tio år sedan gjorde ju faktiskt bilarna okörbara. Men för det saknar jag teknisk kompetens och mod.

        Ja, det var kanske effekten som jag eftersökte? Målet var kanske att skapa uppmärksamhet och eventuellt även skam genom att uppmärksamma problematiken. Det finns kanske bättre sätt! Vad har du för tankar om det?

  6. Mikael A

    Det här inlägget kommer väldigt efter deadline, och är vll kanske lite av en nödlösning, men samtidigt ett symptom på mitt sena inlägg.

    På ett personligt plan känner jag att jag periodvis jobbar alltför mycket, och får svårt att ha tid med saker som jag vill göra, och som känns meningsfulla för mig, då prioriteringen går mot att tjäna pengar och göra saker för andra som, visst, i bästa fall kan vara roliga och inspirerande, men oftast känns som ett nödvändigt ont för att kunna konsumera och betala räkningarna. Mitt yrke innebär även att jag är tvungen att köra mycket bil, något som jag gärna vill undvika, även om jag kanske gör saken lite bättre då jag har en gasbil.

    På den personliga sfären vill jag försöka jobba mot en situation, där jag kan arbeta (läs: tjäna pengar) mer hemma, så jag minskar mitt resande, och även jobba mer på att bli mer självförsörjande. En del av dessa saker är fortfarande i tankestadiet, som till exempel biodling (har i nuläget gått en del kurser), fiskodling (har läst en del böcker om aquaponi) medans andra är mer eller mindre i gång, bland annat en trädgårdsodling på ca 300 m2, som är mer eller mindre färdig, fem stora djupbäddar för ettåriga växter där växtföljden kan roteras,och etta antal pallkrage odlingar med perenneroch ett växhus på 48m2 som jag håller på med nu. Altt detta tar ju väldigt mycket tid i anspråk, men är samtidigt mer personligt belönande för man känner att man (förhoppningsvis) gör något som är långsiktigt och mer i linje med sina ideér och värderingar än vad man upplever i sitt lönearbete. Men det är också frustrerande för man samtidigt känner en press att hinna färdigt med allt, och eftersom allt tar längre tid än man tror, och kanske även mer komplicerat, mer slitsamt, än vad det är i tanken, också källor till irritation.

    Jag känner att mitt bidrag till agera, är att jag kan dels lära mig inse att saker för ta tid att göra, och känna mig mindre stressad över allt man vil göra, och dels lönearbeta mindre så man har tid och ork att göra de saker man skulle vilja göra, som till exempel utbilda sig mer i frågor som man tycker är intressanta, nätverka med andra människor, och socialisera mer, det sistnämnda blir väldigt lidande när kalender bara består i att-göra-listor.

  7. Ezra W

    Hej!

    Kul med många projekt i vardande. Aquaponics tycker jag verkar väldigt spännande också. Mycket jobb och en del resurskrav med att sätta igång systemet kanske, men bör gå att automatisera driften någorlunda genom sensorer, några arduinos och ännu mer jobb. När jag någon gång får tillgång till ett hus med utrymme vill jag testa samma sak.

  8. Ezra W

    Eftersom jag är tämligen upptagen om dagarna, inte lockas särskilt av att genomföra offentliga manifestationer samt generellt är ganska lat när det kommer till att bedriva praktisk verksamhet (ger dock all cred till Olofs plant-odling!) bestämde jag mig för att genomföra ett relativt simpelt projekt i formen av en diskussion tillsammans med Joakim från kursen och min flickvän. Denna diskussion tog plats hemma i min lägenhet en kväll, till tonerna av malande psykedelisk stoner-rock. Tanken var att diskutera aktuella intressanta och kontroversiella ämnen. För att göra diskussionen någorlunda seriös skissade vi först upp ett antal punkter i stil med de ämnen som tagits upp under kursen att utgå ifrån:

    Genusvetenskap – akademisk legitimitet? Hur påverkas samhälleliga institutioner? Är det rimligt att lägga resurser på att HBTQ-certifiera statliga verksamheter?
    Sexuell identitet: kopplingar till psykisk ohälsa (transqueeroperation osv)? Lägger vi för stor vikt vid den? Hur långt bör normalisering av avvikande sexualiteter gå?
    Det sekulära samhällets avsaknad av mening – följder och implikationer?
    Polariseringen i diskussionen om migration, brottslighet, kultur och religion.
    Klimatet – vad är sant och inte? Vart bör vi lägga fokus
    Sveriges repressiva hållning i narkotikafrågan – är det försvarbart att fortsätta med bestraffning av narkotikaanvändare, sett till en klar korrelation mellan hårda straff och ökat missbruk/dödlighet?

    Vi samtalade sedan utifrån dessa punkter även om det ibland blev andra diskussioner. Eftersom vi var en liten grupp på bara tre personer kändes det orimligt för samtalets flyt att avsätta en person till att skriva ned allt som sades. Avsikten var inte att lösa några världsproblem, men att fritt samtala om ämnena ifråga. Sammanfattningsvis höll vi med varandra om en hel del, men inte allt. En aversion mot genusvetenskap fanns hos alla medlemmar i gruppen, även om min flickvän faktiskt studerat ämnet tidigare i livet. Polarisering i samhällsklimatet togs upp som ett genomgående problem – kanske direkt ofrånkomlig iom att vår konsensuskultur kräver polarisering och sociala utesluting av individer med avvikande åsikter för att fungera. En önskan uttrycktes om att ge kompetenta individer med adekvat utbildning i uppgift att hantera respektive fråga – demokrati är inte alltid av godo (majoriteten av befolkningen kommer nödvändigtvis alltid att sakna viktiga, basala kunskaper inom varje enskild fråga), och vi bör arbeta upp ett högre mått av respekt för forskare och vetenskap. Både jag och Joakim såg det som blivande läkare med intresse för psykiatri som djupt beklagligt att unga människor med påtagliga psykiska problem tillåts genomgå irreversibla ingrepp istället för exempelvis antidepressiv behandling.

    Vi kom också fram till att framtida diskussioner bör innehålla individer med brett skiftande idéer. Hade det inte varit så mycket jobb hade vår diskussion sannolikt gynnats av att inkludera minst en nazist, en kommunist, en svensson-SD:are osv. Kanske får vi energi att genomföra en sådan diskussion i framtiden: det hade varit mycket intressant att se vart vi hamnar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.