Dag 1-2: Drömsamhälle

Det är viktigt för mig att vi tar hand om varandra, vår planet och allt liv här. Det är viktigt att vi samarbetar, att alla inser att vi är ett team, att alla villigt är med och bidrar med det de har förmåga till. Jag vill se människor göra osjälviska handlingar, bidra till ett positivt flöde av energi i universum, utan baktanke eller strävan efter egenvinning.

Jag har gjort en tankekarta av mitt drömsamhälle där alla möjliga idéer kring vad min utopi består av.

Dag 2-3: Förändring

Fler behöver förstå mer om hur världen ser ut idag, vilka konsekvenser vår livsstil och världsordning har. Framför allt behöver insikten öka om att samhället inte är statiskt. Jag är övertygad om att en totalförändring är genomförbar, men några få kan inte göra det själva, vi behöver så många som möjligt som tror på omställning.

Jag kan bidra med att väcka tankar hos andra, öppna upp till diskussion och förespråka ifrågasättande. Jag kan hjälpa andra att se den stora potential vi alla har inom oss, att vi har svaren medfödda, många gånger gömda under lager av normer. Den som letar inom sig själv, letar efter sanningen, kommer närmre sina känslor och sanna värderingar. Det vill jag hjälpa till med.

En annan sak jag försöker implementera i mitt dagliga liv är att vara den förändringen jag vill se i världen. Så gott jag kan sprider jag positivitet, klär mig i vilka kläder jag vill, ler mot människor på stan och hjälper främlingar.

Dag 4: Hjärtefrågan

Den här kursen har fördjupat min förståelse för hur problemet vi ser i samhället hänger ihop. Jag har därför haft svårt att släppa idén om att vi gemensamt måste gå ihop för att leda om samhället i en mer hållbar riktning. En allomfattande förändring är nödvändig, och det är folket som måste organisera sig och kräva en ny samhällsordning.

Min tankekarta fick mig att tänka på gemenskapen. Vi är separerade från varandra. Jag vill hitta ett sätt att förena oss, ett sätt att bidra till att andra öppnar upp sina ögon. Jag vill sprida medvetenhet, att folk ska börja ifrågasätta det samhälle vi lever i. Jag vill väcka funderingar om hur vi hellre skulle vilja att vår värld var formad. Jag vill leda folk mot insikten att det finns alternativ. Vi själva kan skapa den värld vi vill se, och varje individ är en viktig del av den kampen och gemenskapen.

Kort sagt vill jag sprida den här medvetenheten och hoppet genom gatukonst. Jag vill förmedla en kombination av samhällskritik och livsglädje. Kreativa uttryck är något jag tror är en bra grund i ett förändringsarbete. Genom att visa upp budskapet på stadens allmänna platser, kan jag nå ut till många.

Jag vill nå ut till så många som möjligt i mitt lokalsamhälle, att de ska stanna upp, förundras, tänka efter. Jag vill även sprida glädje och hopp. Om jag kan göra någon annans dag lite bättre, har jag gjort något för att förändra världen i den riktning jag vill se. Om jag kan få någon att tänka efter, ifrågasätta, kanske diskutera med sina medmänniskor, då har jag även gjort någonting för en långsiktig förändring.

Ett hinder som jag ser är att jag löper en risk att stöta bort betraktare om jag sänder ut ett alltför hårt budskap. Det är lätt att ställa sig i försvarsposition om man upplever sig kritiserad och hotad, något jag vill undvika då jag vill att så många som möjligt ska ta till sig budskapet. Jag kommer därför tänka på hur jag formulerar mig.

En annan sak som skulle kunna bli ett problem är att folk ser gatukonst som något olagligt och fult. Stort fokus kommer därför ligga på att använda mig av hållbara metoder, t.ex. färg som regnar bort, moss-grafitti (en hemgjord färg med mixad mossa), reversed grafitti (tvätta/skrapa fram en bild i en smutsig yta) men även andra metoder så som gerillaodling (plantera växter på allmänna platser). Jag har lite erfarenhet av att göra skulpturer i lera som gerillakonst, något jag är intresserad av att testa igen. Jag är inte helt klar med exakt vilka metoder jag vill använda mig av än.

Ber om ursäkt för olika typsnitt och textflödet, haft jättemycket problem med att lägga upp.

Dag 1-2

Vad är viktigt för mig?

Jämställdhet, kollektivism och rättvisa för alla oavsett bakgrund/kön/etnisk tillhörighet/religion osv

Hur ser mitt drömsamhälle ut?

Ett samhälle …

där pengar,lönearbete och materiella ting inte står i fokus

där alla oavsett kön/hudfärg/religion har samma rättigheter

där gemenskap och solidaritet mellan människor har en central roll

där vi tar ett gemensamt ansvar för det samhället vi lever i och varandra

Vad vill jag se mer av i världen?

Jag vill se mer fokus på hur vi kan ta hand om varandra och planeten som vi bor på och att vi ser människan som en del av allt levande på jorden och inser att vi inte står över resterande arter och natur.

Jag vill att vi ska ägna mer tid åt att umgås och växa tillsammans som individer och kollektiv.

Jag vill se mer enighet mellan oss som tror på en annan värld och att vi börjar agera tillsammans, våra gemensamma nämnare är fler än våra olikheter.

Dag 2-3:
Fråga dig själv:
Vad behöver förändras i världen för att vi ska komma till mitt drömsamhälle?

Kapitalismens centrala roll i världen måste försvinna, konsekvenserna av detta system är ohållbart på så många plan…krig,löneslaveriet,klassklyftor,miljöpåverkan osv. Det är ett system som enligt min mening är ett gift som ingen gynnas av.

Att vi som vill se denna förändring börjar jobba tillsammans för att på så sätt kunna påverka på ett större plan, samt börjar bilda konkreta exempel både på mindre och större skala, tex i bostadsområden och organisationer .

Jag tror även att vi som gör detta måste försöka leva mer som vi lär, det blir ofta dubbelt när vi å ena sidan kämpar med att försöka övertyga omvärlden om hur det rådande systemet är ohållbart och hur dåligt det är men att vi sedan i våra vardagliga liv konsumerar mer än vad som är nödvändigt, faller in i individualistiskt/osolididariskt agerande mm.

Vad kan jag bidra med i den utvecklingen?

Jag har tidigare varit engagerad i många olika frågor bla antirasism, internationell solidaritet och lokala politiska frågor mm Det jag hade velat göra på ett större plan är att jobba mer med helheten, både att bygga ett mer hållbart och solidariskt samhälle och att på olika sätt arbeta emot det kapitalistiska systemet.

Vad kan jag göra i min vardag för att bidra till att steg tas åt det hållet?

Jag kan vara solidarisk med min familj och mina vänner/bekanta men även med människor som jag möter i min vardag så som grannar, folk på bussen… Tänka på och agera utifrån mina åsikter så gott som det är möjligt.

Dag 4:

Efter att varit politiskt aktiv i ganska många år och varit aktiv i många olika grupper, organisationer och parti, så har jag sett hur mycket energi som går åt till interna stridigheter men även mellan olika grupper som i mycket kämpar mot snarlika mål men av olika anledningar strider sinsemellan. En dröm jag haft i många år är att knäcka den nöten, jag tror att ett stort problem är kommunikation och att om det hade arbetats mer aktivt med detta så hade det löst en stor del. Jag hade velat vara en del i att ena dessa olika grupper som jag tror hade kunnat få så mycket mer slagkraft tillsammans. Det finns så många bra initiativ men tyvärr upplever jag att dom inte har någon märkbar effekt då bara ett fåtal nås av budskapet.

En annan hjärtefråga för mig är solidaritet i realiteten, ordet används ofta men jag upplever att både inom ”rörelsen” och i övriga samhället blir individualismen allt mer påtaglig. Vi ber sällan andra om hjälp i vardagen, var och en ska klara sig själv och det känns som att det är lite skamligt att just be om hjälp.

Något konkret i detta som jag skulle vilja göra är att starta en studiecirkel i mitt bostadsområde. Där vi just diskuterar hur vi som bor i området kan på olika sätt hjälpa varandra. Kan vi införskaffa verktyg tillsammans som alla kan använda? Kan vi som har intresse för odling dela upp detta sinsemellan och ha mindre form av självhushållning? Hjälpa varandra med barnpassning…

• Det här svaret redigerades för 6 år, 1 månad sedan av Åsa O.
• Det här svaret redigerades för 6 år, 1 månad sedan av Åsa O.
• Det här svaret redigerades för 6 år, 1 månad sedan av Åsa O.
• Det här svaret redigerades för 6 år, 1 månad sedan av Åsa O.
• Det här svaret redigerades för 6 år, 1 månad sedan av Åsa O.
• Det här svaret redigerades för 6 år, 1 månad sedan av Åsa O.

Drömsamhälle!
I mitt drömsamhälle ska vi alla vara snälla och bry oss om varandra. Jag skulle också vilja se en ökad förståelse människor emellan.
Jag vill ha en mer fördomsfri värld, där människor inte är så dömande och inte drar förhastade slutsatser om varandra. Om människor hade varit mindre fördomsfulla hade vi haft mindre föreställningar kring saker och ting och då hade det gjorts färre antaganden om våra medmänniskor. Kunskapen hade ökat och därmed också medvetenheten. Jag tror att en hade kommit långt med det.
Min dröm vore att konkurrensen mellan människor inte existerade, att det inte handlade om att vara störst och bäst, och rätt eller fel är inte så viktigt. ”Jag, jag, jag” ska försvinna och istället ska vi satsa på ett ”vi, vi, vi”.
I mitt drömsamhälle ska det finnas plats för alla, på olika nivåer. Och vi ska kunna dela och lyssna till varandras erfarenheter. I mitt drömsamhälle hade kunskap och frågor om psykisk ohälsa fått ta en större plats.
”Alla är lika lika, samtidigt som vi är lika olika.”

Vad skulle förändras?
Att nå ett nästintill fördomsfritt samhälle vet jag är omöjligt. Men jag tror ändå att mycket hade kunna förändrats genom kunskap, klarhet, medvetenhet och förståelse. Att människor inte har en övertygelse om att en själv hela tiden har rätt: ”bara för att jag har gjort si, kan inte andra göra så…”, utan istället mer öppenhet och förståelse kring människors olikheter. Ett stort problem i den nuvarande fördomsfulla världen är att människor är mycket oförstående inför sådant som de själva inte kan relatera till. Trots okunskap så vill alla ha och dela sin egen åsikt. Idag utgår alltför många utifrån sin egen världsbild och gör även det när det kommer till personer/händelser som är främmande för dem. Därför skulle nytänkande vara en viktig del i mitt drömsamhälle. Mindre trångsynthet, ta ett steg tillbaka, se och lära. En behöver inte ha en åsikt om allt. Jag skulle vilja se ett mer avslappnat förhållningssätt. Det behövs mer självreflektion kring sina egna fördomar och strategier för att kunna arbeta med sig själv och andra.
Medveten om sig själv – motverka fördomarna.
Det jag själv kan göra i mina vardagssituationer försöka erbjuda att ta del av de erfarenheter och kunskaper jag har inom området. Ett viktigt steg är att ämnet synliggörs även i vardagliga konversationer, och att stigmat därigenom kan motarbetas.

Hjärtefråga!
Det område som jag tycker borde få en större plats är ett viktigt område som jag tror många kan relatera till, men som fortfarande är relativt osynligt i samhället i stort, mycket på grund av oförståelse och fördomar från andra människor: psykisk ohälsa.Förändringen jag vill uppnå är ökad förståelse och därigenom mindre fördomar om personer som lider av psykisk ohälsa och deras anhöriga. Jag tror på att börja med den yngre generationen som inte är helt färgade av normer och fördomar. Därför ska jag skriva ihop en engagerande och inspirerande text för att skicka ut till skolor i hopp om att komma i kontakt med lärare. På längre sikt hoppas jag detta kan bli början till ett informativt och viktigt samarbete med lärare så att vi kan nå ut till dagens unga och göra de mer medvetna om sig själva för att sedan kunna motverka sina egna fördomar genom kunskap, och därefter även kunna hjälpa andra.

Jag har haft många ideer till hur samhället kan bli bättre. Men eftersom att flera ideer troligast tar mer tid så har jag valt att berätta vad jag har gjort främst för att må bättre men också för att det är något som är bra.

Vad jag har gjort är att först vara med på språkcafeer och sen efter att jag fått höra att det går att starta studiecirklar där jag får lön så har jag pratat med folk som vill studera svenska språket och vi startade cirkeln idag.

Jag har inte mått så hundraprocentigt men att umgås har känts som att det har hjälpt gentemot enstöringsproblem.

Vad som kan uppfattas som samhällsfrämjande är att erbjuda språkträning.

Hej!

Ursäkta sent inlägg, missade infon lite och får svara nu istället:

Vad är viktigt för mig? Hur ser mitt drömsamhälle ut? Vad vill jag se mer av i världen?

Just nu är barn och familj oerhört viktigt för mig. Men jag, som så många med mig, är extremt stressade och pressade konstant där möjligheterna att på riktigt andas och se varandra tyvärr är för få. I mitt drömsamhälle tror jag det mesta för mig grundar sig i det; att se varandra som medmänniskor och allt det skulle få med sig på olika sätt. Att man skulle bli stärkt av varandra för att orka stödja fler på alla sätt.

Vad behöver förändras i världen för att vi ska komma till mitt drömsamhälle? Vad kan jag bidra med i den utvecklingen? Vad kan jag göra i min vardag för att bidra till att steg tas åt det hållet?

Jag tror vi behöver fler exempel på hur saker och ting kan göras annorlunda. Jag tror jag kan visa mina medmänniskor mer att jag ser dem (att jag tex lägger undan telefonen eller var det kan vara) och börjar lyssna på personen framför mig. Vad vi sen kan åstadkomma i nya projekt och gemensamma visioner är oändligt.

Har du upptäckt några hjärtefrågor som du brinner för? Något område som du är särskilt intresserad av att se en förändring inom och som du vill agera för?
Dvs försök att välj ut och ringa in en hjärtefråga och vad det är för förändring du vill se och bidra till. Tänk också på vad ditt budskap är.

Mina hjärtefrågor rör, förutom gemenskap och relationer, barn och barn kultur och vad den kan göra med samhället. Jag studerar Child culture design och brottas dagligen om hur vi kan förhålla oss till vårt fält/samhället/barns rättigheter m.m. Jag är intresserad av rum och ritar och bygger modeller av olika sätt att ta sig an klassrum för att lyfta frågan om möjlighet till lärande på samma villkor för alla.

Fråga dig sedan HUR du vill påverka?

Jag vill påverka genom att genomföra mitt examensarbete i design med viljan att lyfta diskussionen om barns rum i skolan inte bara i skolvärlden utan också i designområdet och använda synligheten där till diskussion. Detta också ur ett funktionsvariations perspektiv där möjligheter till fokus på riktigt och hjälp kring tex koncentrationssvårigheter och intrycksallergi i skolan kan vara möjlig för alla. Och i förlängningen att synligöra allas behov och genom det bidra till mer tolerans i samhällsklimatet och möjlighet till barn att ta in kunskap och lära sig hur de kan vara medskapare till ett bättre samhälle.

/Hanna

Drömsamhälle
Här vill jag ge ett tråkigt svar och det är att jag inte har något drömsamhälle och att jag inte tror att vi ska tänka på förändring i termer av ett mål eftersom vi begränsas av det som verkar möjligt idag. Därför kommer till och med våra drömmar att innefattas i den här visionen. Men om jag ska reflektera kring vad jag skulle vilja se inom det som verkar möjligt så är det att alla får chansen att göra vad de vill. Detta innebär att vi behöver erbjuda alla människor en trygg plattform att stå på, men också att vi behöver hitta sätt att reglera möjligheten till exploatering och politiskt inflytande stora ekonomiska klyftor för med sig samtidigt som vi behåller de positiva delarna av marknadsekonomin. Med andra ord måste vi dels erbjuda ekonomisk och social trygghet, dels förändra strukturerna i ekonomin som ger upphov till de stora klyftorna och exploateringen och dels erbjuda människor individuell frihet att förverkliga sina drömmar utan att det ger upphov till ett klassamhälle.

Vad skulle förändras?
Mycket verkar väldigt avlägset idag, men två förändringar inom ekonomin som skulle göra stor skillnad tror är möjliga. En i dag, och en som en process över de närmaste åren.
Det första, att ta fram ett funktionellt, applicerbart och enkelt alternativ för hur ett företag kan drivas kollektivt och ägas av arbetarna, där juridiska problem som vad som händer vid pension, hur anställning och avsked ska gå till och så vidare är löst på förhand. Kan vi bara erbjuda ett sådant här alternativ samt möjlighet till rådgivning på t.ex. Arbetsförmedlingen så kommer också antalet företag som drivs såhär att öka. I synnerhet om vi samtidigt stimulerar dem genom investeringar, hjälp och undervisning om möjligheten. Det är inget ingrepp på marknadsekonomin, snarare tvärtom då det ökar konkurrensen. Däremot är det ett stort hot mot det kapitalistiska produktionssättet och tankemodellen som idag styr samhället. Det vore att med väldigt små medel slå in en kil i klassamhället och erbjuda människor ett alternativ till kapitalismen.
Det andra är att successivt bygga upp en gemensam fond där utdelningen distribueras jämlikt på alla medborgare genom ett gemensamt ägande i företag, i synnerhet nystartade företag som inriktar sig på produktion genom robotteknik. Genom att gemensamt finansiera den här typen av företag kan vi gå i framkant för nästa ekonomiska revolution samtidigt som vi som medborgare gemensamt delar på en stor del av ägandet och vinsten. Det kommer inte bara att vara kritiskt när jobb försvinner utan också fungera som en plattform för människor att stå på, oavsett var i livet de befinner sig, och när det blivit en tillräckligt stor summa ge människor rätten och möjligheten att tacka nej till jobberbjudanden som inte är tillräckligt bra.

Min hjärtefråga
Jag skulle säga att det jag tänker mest på idag är hur det politiska systemet inte verkar klara av dagens utmaningar och behöver förändras. Jag tror inte längre att nationalstaten är en hållbar konstruktion för att hantera den globaliserade ekonomin, flyktingkriser, klimathotet, AI, manipulering av internet, växande totalitära stater. Därför är min hjärtefråga att demokratisera Europa, som ett första steg mot en demokratiserad värld. Europa är, som jag ser det, världens främsta hopp när det gäller att bevara drömmen om demokratin. Men om inte ens vi lyckas reformera den så att den fungerar i dagens ålder har jag svårt att se hur den ska överleva. Därför ser jag det som vår tids ödefråga att reformera EU, som idag är helt demokratibefriat, till att bli inte bara en demokratisk institution, utan världens mest demokratiska institution.