Hösten 2015 var klimatfrågan högt på agendan. Sociala rörelser, med miljöorganisationerna i spetsen, mobiliserade hårt inför klimattoppmötet i Paris. Förväntningarna var höga. Efter mötet hördes kritiska röster men det fanns också många som uttalade sig försiktigt positivt. Alla länder skrev till slut under avtalet men planerna på HUR det ska gå till var fortfarande oklart. Mycket har hänt sedan dess. 

I början på 2017 invigdes klimatskeptikern Trump blir USA’s president. I samband med det skrev Naturskyddsföreningen att det är ett mycket stort bakslag för det globala miljö- och klimatarbetet. Innebär Trump som president game over för det klimatomställningen? Eller kan det snarare bidra till att ett ökat engagemang väcks till liv? 

En positiv nyhet är Sveriges nya klimatlag som trädde i kraft den 1 januari i år. Susanna Baltscheffsky, producent för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet, summerar miljö- och klimatframgångar under 2017.

 

Boken Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet

Som huvudlitteratur under temat Klimatkrisen läser vi Naomi Kleins bok Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet. Det finns få nutida tänkare som så skickligt berättat om vår tid och vart vi är på väg som Naomi Klein. Hennes No Logo och Chockdoktrinen är moderna samhällsanalysklassiker och nu har hon gett sig i kast med den verkliga ödesfrågan – klimatet.

Världen går mot sin undergång och väldigt lite görs för att försöka undvika katastrofen. I Det här förändrar allt försöker Naomi Klein ta reda på varför. Och hon gör det genom att beskriva världen precis som den är just nu: vilka är det som bestämmer, vad bestämmer de och vad är de ute efter.

Den mest avgörande insikten för både Klein och oss läsare är mötet med Stilla Havs-republiken Nauru. Det lilla örikets landmassa bestod i huvudsak av fosfor som de sålde dyrt till konstgödselindustrin. Det var deras guld, deras lycka fram till slutet av 90-talet då knappt något fanns kvar av öriket, medan havsvattennivån steg oroväckande snabbt. När öriket var som rikast, stod befolkningen på kanten till det stora gruvhålet. Naurus öde kan liknas vid en skeppsbruten som säljer sin flytväst till högstbjudande.

Och det gäller inte bara Nauru. Vi gör samma sak över hela klotet. De rika blir rikare, hjulen snurrar snabbare men jorden töms, blir ett skal av halvdöd industriskog, stora öknar och döda jordar. Detta fångas i Det här förändrar allt med obönhörlig precision.

Men det vore inte Naomi Klein om hon inte också lyckades inge läsaren hopp. Det är en bok som säger att den här skräckberättelsen kan få ett lyckligt slut, det är upp till oss att bestämma.

Här hittar ni hemsidan för filmen This changes everything. Där filmen finns att hyra på itunes.

Naomi Klein
Naomi Klein är författare, journalist och aktivist. Hon blev världsberömd för sin debutbok No Logo som blev den globala rättviserörelsens viktigaste skrift. Klein själv utnämndes till en av världens mest inflytelserika yngre debattörer. Hon följde sedan upp den med Chockdoktrinen 2007. Hennes artiklar publiceras regelbundet i en mängd tidningar världen över. Naomi Klein föddes i Montreal 1970 och är bosatt i Toronto.

Vad menas med 350 ppm?

350 ppm (parts per million) är den nivå av koldioxid i atmosfären som anses vara ok för att bevara ett jordklot där människor kan fortsätta leva. I början av 1900-talet låg nivån på 300 ppm – nu är den på rekordhöga 400 ppm. Nivån ökar med 2 ppm varje år och även ökningen accelererar. Läs mer om detta på 350.orgs hemsida och i denna artikel. I videoklippet nedan illustreras detta.

Samtal med en klimatforskare och en klimataktivist

Många av de sociala rörelser som mobiliserar för en klimatomställning är systemkritiska och speciellt Klein riktar en skarp kritik just mot kapitalismen. Det är dock ett förhållningssätt som inte är lika tydligt hos alla klimatforskare och aktivister. Johan Rockström, en av de viktigaste rösterna inom klimatforskningen, delar inte helt Kleins syn. Innan klimattoppmötet i Paris möttes Klein och Rockström för att samtala med utgångspunkt i Kleins bok ”Det här förändrar allt: Kapitalismen kontra klimatet”. De berör allt från klimatmötet i Paris 2015 (som då var några veckor fram i tiden) till påvens miljöengagemang och amerikanska konservativa som lägger enorm kraft på att slå undan benen på klimatrörelsen. De pratar även om köttindustrin. Samtalet är inspelat den 16 november 2015 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Klimattoppmötet i Paris 2015

Från den 29 november till den 14 december 2015 samlades världens ledare i Paris för att förhandla fram ett globalt klimatavtal. Syftet med förhandlingarna var att få till stånd ett rättsligt bindande avtal om minskade koldioxidutsläpp och ökade resurser till klimatanpassning. De globala utsläppen av växthusgaser är idag den enskilt största drivkraften till klimatförändringarna som slår hårt mot världens fattigaste länder. Radioprogrammet nedan kommer från dagen efter klimatavtalet skrevs under i Paris.

FN:s klimatpanel la hösten 2013 och våren 2014 fram tre klimatrapporter om vetenskapen bakom klimatfrågan. De sammanfattar den vetenskapliga grund som klimatförhandlarna har att utgå ifrån. I radioprogrammet Vetandets värld nedan från 30 oktober 2015 påminns vi om vad som står i de tre rapporterna.

I juni 2015 utvecklade ett antal ideella organisationer ett ‘People’s Test on Climate’ [ung. Folkets Klimattest] för att kunna utvärdera Parisavtalet utifrån vad vetenskap och rättvisa anser kunna krävas.

People’s Test kunde identifiera fyra kriterier för framgång i Paris:
1. Det ska leda till omedelbara, prioriterade och drastiska reduceringar av koldioxidutsläpp;
2. Det ska ge tillräckligt med stöd för omställning;
3. Det ska medföra rättvisa för drabbade människor
4. Det ska fokusera på genuina och effektiva åtgärder och inte på falska lösningar

Mätt mot dessa kriterier är Parisavtalet ett misslyckande menar bland annat Friends of the Earth. Annars har tongångarna varit smått positiva eftersom alla länder till slut skrev under avtalet och ingen försökte blockera beslutet.

Här kommenterar Åsa Romson, då Sveriges miljöminister och vice statsminsister, avtalet och processen under klimattoppmötet. Sverige, ledd av Romson och hennes medarbetare på miljödepartementet var mycket drivande i planeringen inför klimattoppmötet och även under själva mötet:

Vad har hänt sen klimattoppmötet i Paris i december 2015?

Både i november 2016 i Marrakech och i november 2017 i Bonn hölls FN-klimatmöte  som uppföljning av klimattoppmötet i Paris. Här kan du lyssna till ett radioprogram från 15 november 2016 (Studie Ett, P1, Sveriges radio) som sänder direkt från FN’s klimatmöte i Marrakech, Marocko där ansvariga politiker från hela världen samlades för att diskutera hur klimatöverenskommelsen i Paris ska kunna bli verklighet. Du hör ett samtal med Anna Axelsson, Diakonia, professor Björn-Ola Linnér och Sveriges klimatambassadör Lars Ronnås om de reaktioner de mött på USA’s val av Trump som president.

Under mötet i Bonn 2017 så gjorde TV4 nyheterna ett inslag, som ni gärna får titta på här. Och här kommer två radioinslag också gjorda under klimattoppmötet i Bonn.

 

Här kan du höra Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl intervjuas (eller tryck på bilden nedan) i Aftonbladet 10 november 2016 om vad USAs nya presidentval kan innebära för klimatförändringarna. Är det game over för klimatomställningen? Här hittar du en text från samma organisation där de frågar sig om inte ett starkare engagemang för klimatfrågan kanske kan väckas ur frustrationen och ilskan, läs mer här.

 

Listan kommer från klimatkampanjorganisation 350 hemsida. Där hittar du också fler exempel på människor som kämpar för att minska människans klimatpåverkan och få stopp på den globala uppvärmningen. Hopp är en otroligt viktig drivkraft för förändring och för att känna mening i att ändra sina beteenden. Här ett kort radioinslag om detta:

 

Kampanjer i Sverige

Det finns många olika intiativ för att kämpa för klimatet. Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och Fältbiologerna är några av de folkrörelseorganisationer som länge jobbat med klimat- och miljöfrågor i Sverige. En relativt ny kampanj/organisation som startade i Sverige är Föräldravrålet. Så här skriver de på sin hemsida: ”Våra barn har inte orsakat klimatförändringar eller miljöförstörelse. De har heller ingen talan när det gäller att stoppa dem. Föräldravrålet för fram barnens perspektiv – och ger dem en röst för klimatets framtid.” Föräldravrålet deltog i en internationell insamlingskampanj inför Klimattoppmötet i Paris och de jobbar med att sprida frågan i sociala medier. Push Sverige  och Powershift Sweden är två initiativ av och för unga som vill lyfta klimatfrågorna.

 

UPPGIFT TILL TEMAT

Välj att jobba med A eller B.

A. Bjud hem en eller några vänner på fika. Prata och tänk tillsammans om klimatfrågan. Lyssna till exempel på radioinslaget i början på temat tillsammans. Här kommer några frågor som ni skulle kunna prata om. Se det som förslag: Vad gör ni själva för att uppmärksamma klimatfrågan? Är det något ni medvetet jobbar med? Skulle ni vilja göra mer? Vad hindrar er? Hur skulle ni kunna påverka andra. Vad tror ni behövs för att människor ska börja agera? Vad behöver politiker göra?

Skriv ner dina tankar och reflektioner efter ert samtal och post i vårt gemensamma forum.

B. Frågeställningar att grunna på för dig efter att jobbat med materielet.
– Endel var försiktigt positiva till klimatmötets utgång i Paris medan andra menar att avtalen är otillräckliga. I och med uppföljningen av klimatmötet i Bonn och första året med Trump som USAs president– hur tänker/känner du?
– Vad tror du krävs för att de avtal som skrevs under i Paris också blir till verklighet/implementeras?
– Vi vet att klimatkrisen är ett faktum, ändå händer inte tillräckligt – vad tror du att det beror på?
– Är du på Rockströms eller Kleins ”sida” då vi tittar på lösningar? Kommer vi kunna klara klimatkrisen inom det rådande ekonomiska systemet, eller behövs det nya sätt att organisera samhället och ekonomin på för att häva klimatkrisen?
– På vilket sätt skulle klimatkrisen också kunna vara en klimatchans?
– Klimaträttvisa? Vad är det? Tycker du det är ett bra begrepp?
– Om du hade makten i världen, vad skulle du gör då?

Som vanligt väljer du själv vilken eller vilka av frågeställningarna du vill ta dig an. Eller om det är helt andra tankar som väckts under läsning, lyssnande och tittande.

Välkommen med dina tankar senast onsdagen den 24 januari.
Jag har denna gång delat in er i responsgrupper:
Grupp blå: Eva, Farida, Martin H, Idun och Emma
Grupp grön: Olof, Cristian, Agnes, Johan och Martin A
Grupp lila: Hanna, Bo, Ida, Åsa och Karolina.

Kommentera de kurskamraters inlägg som är med i din responsgrupp innan den 28 januari. Ni hittar era diskussionsgrupper i kursforumet. Ni måste vara inloggade på hemsidan för att kunna skriva där.

Allt gott och en massa klimathopp!
Anna