På ex fb upplever jag att folk som sympatiserar med riktningen av nyheten i fråga inte bryr sig så mycket om var infon kommer ifrån som privatbloggen eller vidarelänkningen. Men i varje sådant inlägg under kommentarer tycker jag också tydligt att någon till synes neutral el från andra sidan direkt kommenterar dess källa och opålitlighet vidare tydligt…i de flesta fall och det känns som de flesta förstår detta. En spekulation därifrån

det beror på lite, ibland så ser jag liknande motreaktioner och det är givetvis jättebra – men ibland så eldar andra på i samma riktning som personen som publicerade artikeln och skapar en lynchstämning så fort någon ifrågasätter något. Jag har inga problem med att slänga mig in i hetluften men jag förstår att många inte vill göra det.

Det är många upprörda människor som agerar känslomässigt och då bryr man sig ofta väldigt lite om en del av sanningen fattas tex.

Jag tror att det viktigaste vi kan göra när det gäller sociala medier är att markera när man ser felaktigheter. Fakta före allt annat helt enkelt, oavsett vart man står politiskt

Viktigt fenomen du tar upp William – källkritik och sociala medier. Och väldigt talande exempel.

Jag håller med – Viralgranskaren är ett bra initiativ men ännu mer behövs. En ordentlig folkbildande kampanj om vikten av källkritik som spider sig via Sociala medier tex. ☺ Och – vilket jag hoppas sker men inte känner mig helt trygg med – att skolor lägger mer tid och krut på källkritik inom alla skolämnen i alla åldrar.

Den bild som Anna tipsar om i ett annat inlägg (på temasidan) tycker jag fångar det även du trycker på som viktiga frågor innan en delar en artikel eller inlägg: https://polhembibliotek.wordpress.com/2015/03/05/kallkritik-for-vuxna/

Och ja Tomas – varför inte en inbyggd paus innan kommentaren publiceras, bra idé! 🙂

Det du belyser är verkligen jätteviktigt! Blir förtvivlad varje gång jag hör någon av mina vänner eller i min familj som berättar något och menar att det stämmer för ”jo, det stod på Facebook!”. Och samtidigt måste jag hela tiden påminna mig själv innan jag gillar eller delar något som jag ser på Facebook. Det är liksom så himla enkelt att bara köpa allt man läser, tyvärr. Håller med dig om att det behövs mer av typen Viralgranskaren!
Och precis som Emma skriver, jag hoppas mycket på skolorna! Ska faktiskt ta och granska hur de gör på min praktikskola nu när jag ska ut på praktik. Intressant inför min kommande yrkesroll 🙂

”I moderna länder med många storstäder så försvinner verkligheten väldigt lätt – vem skördar åkrarna, vem plockar grönsakerna, och så vidare. Stora företag eller bondgårdar sköter saker som varje människa hade kunnat göra själv som tex plantera egen potatis mm.”

Visst är det så! Det gör väl inte i sig något att det inte är man själv som drar upp exakt varje potatis man äter, men man hamnar helt klart väldigt lätt i en urban bubbla där man tar saker för givet och inte riktigt ser värdet i saker. Det mänskliga arbete som är nerlagt i det vi konsumerar blir totalt osynligt för oss. Vi relaterar det förvisso till varans pris och vårt eget arbete som krävs för att få ihop så mycket pengar, men detta relaterande verkar på många vis otillräckligt, ibland kontraproduktivt. Det är ju inte så att bara för att något är dyrt så är det värdefullt (om vi med värde menar något mer än det ekonomiska bytesvärdet , vanligen bruksvärde), eller bara för att det är billigt så är det värdelöst (t.ex. vatten). Det är tyvärr ett alltför utbrett tankefel, något som den här videosnutten tar itu med:

Det är skrämmande att odling och självhushållning hamnat så långt ifrån oss på så få generationer. Min upplevelse är att inte ens på landsbygden är dominerar odlingen. Du måste antingen ha vuxit upp med jordbruk eller vara väldigt intresserad av att odla för att äta mat som du själv förädlat. Dock känns det som att medvetenheten börjar öka, och fler börjar intressera sig för att i den mån det går kunna vara självförsörjande. Det har ju varit såna trender förut, t.ex. Gröna vågen på 70-talet när många flyttade ut på landet för att börja odla. Däremot får vi hoppas att dessa strömningar inte bara är trender, utan nu faktiskt kommer hit för att stanna, annars blir det svårt att klara av omställningen.
Tycker även det är intressant att tänka på att ekologiska och rättvisemärkta varor hamnar på en speciell hylla i butiken och inte dominerar utbudet. Det är skrämmande att vi är så långt ifrån matproduktionen, vet så lite om den att de varor som är hållbara blir en ansträngning för oss att konsumera, något som vi måste hitta på en speciell avdelning..