151019-151025
När det gäller ordet tankesmedja så tänker vi att det finns många vinklar på det begreppet. För oss är en viktig komponent att vilja påverka samhället och människor i en viss riktning, att utifrån kunskap vi samlat på oss också vilja se en förändring och agera för att det ska ske. Påverkansarbete kan ske på många olika sätt och det kommer vi återkomma till i kursen. Att verka som tankesmedja är ett sätt. Idag finns en uppsjö av olika tankesmedjor och under detta tema botaniserar vi runt i olika tankesmedjor och tänker tillsammans hur vi skulle kunna använda vår Glokala tankesmedja och läser artikeln Tankesmedjornas tid.
”Timbro, Arena Idé, Den Nya Välfärden. Tankesmedjorna producerar rapporter och böcker, arrangerar seminarier och debatter. Med välfyllda kassakistor påverkar dessa särintressenas legoknektar partier, medier och opinion.” /Annika Hallman
I Ordfront magasin och artikeln Tankesmedjornas tid tittar Annika Hallman på fenomenet tankesmedja. Den här veckan läser vi hennes artikel och botaniserar i den uppsjö av tankesmedjor som är verksamma i Sverige just nu. I slutet på Hallmans artikel ger hon en liten tankesmedjeguide. Här kommer ytterligare några tankesmedjor att kolla in:
Http://katalys.org/
Katalys är ett oberoende fackligt idéinstitut som bedriver utredningsverksamhet och opinionsbildning. Våra verksamhetsområden är välfärd, samhällsekonomi, arbetsmarknad och fördelningsfrågor. Vår uppgift är att generera kunskap och perspektiv som kommer såväl den politiska debatten som fackföreningsrörelsen och dess företrädare på lokal, regional och central nivå till gagn. Men vår uppgift är även att driva den politiska debatten framåt i dessa frågor, med egna analyser och förslag grundade i fackliga perspektiv. Vi står på två ben – idéutveckling och politisk påverkan. Värderingsmässigt står vi på LO-medlemmarnas sida.
http://www.sektor3.se/
Sektor3- Tankesmedjan för det civila samhället synliggör, granskar och väcker debatt om förutsättningarna för och betydelsen av civila samhällets organisationer. Utgångspunkten är att Sverige behöver mer av den kraft som finns i allt från knattefotboll till kooperativa företag och ideella organisationer. Via egna rapporter, seminarier, rundabordssamtal och andra aktiviteter vill vi lyfta och vrida på perspektiv.
Att smida – tankar
Att diskutera:
1. Vad tänker du om fenomenet Tankesmedja? Positivt, negativt, problematiskt?
2. Tror du det kan finnas oberoende/neutrala tankesmedjor? Varför, varför inte?
3. Anser du ur en demokratisynpunkt är tankesmedjorna ett komplement eller ett problem för det demokratiska samtalet/samhället? Varför, varför inte?
4. Har du uppmärksammat någon specifik Tankesmedja? Har deras frågor fått genomslag? Hur?
5. Du går ju en kurs som heter Glokala Tankesmedjan. På vilket sätt skulle vi som kurs kunna påverka tillsammans? har du några konkreta idéer?
6. Annat du tänker på!
Lämna din reflektion som kommentar till den här sidan. Gör det under denna veckan och senast fredagen den 23 oktober. Kommentera minst tre kurskamraters inlägg.
Ha en fin vecka!
Anna
1. Tankesmedjor är väldigt nyttiga för likasinnade deltagare eftersom man ofta delar samma värdegrund – men kanske behöver lite mer idéväxling. Man tänker bättre i en grupp då man inte alltid tänker utanför lådan eller kanske missar något viktigt.
2. Jag tror inte att det är en enkel uppgift då tankesmedjor försöker dra åt samma håll ideologiskt. Syftet som jag ser det är att få fram nya idéer och lösningar på politiska dilemman exempelvis, då har jag svårt att se att man skulle kunna vara oberoende, självklart beroende lite på hur mycket man skiljer sig ideologiskt.
3. Självklart är de ett komplement då man har mer tid att sitta och bolla idéer med varandra samt komma fram till konkreta lösningar. Det demokratiska samhället är baserat på folkvalda representanter, och de i sin tur använder sig av exempelvis tankesmedjor för att få hjälp på traven med problemformuleringar i det dagliga politiska arbetet.
4. Svenskt näringsliv har genomslagskraft men här kan vi se även det negativa med tankesmedjor som har som syfte att driva rika kapitalisters intressen i det politiska landskapet. (Exempel: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ost/sponsrade-skolbocker-ger-partisk-bild)
5. Jag tror att vi redan nu påverkar tillsammans. Vi arbetar mot rasism och främlingsfientlighet i samhället, för en jämställd arbetsmarknad – och mycket mer. Våra idéer och tankar finns online för alla att se, och vår ambition är att framföra dem även till våra vänner och vänners vänner, exempelvis via sociala medier eller via engagemang i föreningar eller politiska partier.
6. Jag lämnar denna tom just nu men kommenterar när ni lägger upp era inlägg
Tankesmedja, ännu ett försök till en kollektiv spegel. Egentligen inte så skilt från annan journalistik i det att man försöker ta in händelser och trender, analysera dessa och producera slutsatser. Det skiljer sig nog mest i att det inte finns någon akreditering och krav på vissa standarder som de flesta journalistiska institutioner bekänner sig följa.
Positivt med detta är att man kan ha en ny typ av reflektion som inte är strikt formad efter journalistikens försök till objektivitet. Ansträngningen mot objektivitet är ju ett sätt att försöka minimera det individuella förvrängandet av händelser och har sin plats, men det minskar också möjligheten till kreativt tänkande som kräver en subjektiv kreatör.
Tankesmedjorna verkar ha möjligheten att utforska och utvidga dessa individuella tankespår i större utsträckning än några tidigare politiska organisationer. Man kan se dem som en sorts funktionell motsvarighet till konstens olika indelningar. Minimalism har en viss likhet med nyliberalism. Expressionism, med dess rika, varma och uttrycksfulla färger, kan jag tycka känns lite mer sammankopplat med “gröna/röda” tankemönster. (Jag vill se en tankesmedja som är en reflektion av surrealismen, wohaa!)
Denna ytterligare stratifiering av våra ideologiska tankestrukturer fyller nog som Annika poängterar ett tomrum lämnat av infertiliteten och apatin som omslutit politiken nu i byråkratins tidsålder. Att nya ideér inte kommer ifrån de politiska partierna direkt visar för mig att dessa inte längre är grundade i människors bild av hur verkligheten ser ut, istället är de gamla tankebanor, frusna i tid, där känslor som en gång varit aktuella blivit formaliserade i stadgar och sanningar för att sakta bli irrellevanta.
En fara, för dem som tar på sig sina livsbejakande glasögon, är att dessa tankesmedjor måste finansieras som all annan verksamhet. Våra finansiella strukturer har formats efter att bejaka individen före allt annat. Våra till synes odödliga företag som anammar mer och mer personlighetsdrag och inflytande genom de ofantliga mängder pengar som samlas i dessa organisatoriska kroppar. När stora företag har tillgång till mycket pengar betyder det alltså att de har möjligheten att bestämma över en stor del av vår tid; för att få pengar ger vi vår tid till dessa odödliga meta-organismer. Med sina vinstmaximeringsglasögon gör de mer och mer av planeten och dess livsfrämjande biologi till pengar och restprodukter. En generalisering såklart men vi människor, som allt annat liv, blir själva offer för de meta-organismer vårt tänkande har skapat.
Samtidigt är vi plötsligt i en ny era med nya verktyg. Digital text skiljer sig fundamentalt från tryckt text i på ett viktigt sätt; den kan förändras. Digitala dokument är read/write. Våra organisationsformer har utvecklats under en lång tid där styrande dokument skrevs ut på papper. Böcker trycks och ändrar sedan aldrig innehåll, vi har vant oss vid att när ett ord är i prent så är det så det är.
Som parentes kan man nämna att vår bild av neurologi återspeglades i vår tro att man inte kan lära gamla hundar sitta, när en koppling mellan neuroner gjorts så var det en fast tankebana. Vi lärde oss när vi var unga och sen inte mer, en självuppfyllande profetia. Inte för att den inte innehåller viss sanning om vår hjärnas plasticitet, men den behåller mycket mer förändringsförmåga än vi länge trott. Forkning med vad som händer hjärnan under REM-sömn, meditation och intagande av exempelvis psilocybin visar på att vi har en väldigt stor möjlighet att kollapsa gamla hjärnmönster och bygga nya även senare i livet.
Åter till det digitala. Våra organisationer kan nu bli mycket mindre regida och mer flexibla. Mer Read/Write.
WordPress och andra “content management”-system har möjliggjort att individer eller mindre grupper med minimal teknisk kompetens kan skapa sina egna uttryck tillgängliga för alla.
Etern som varit dominerad av en massmedial ström från centrala punkter i ett halvt sekel är plötsligt en kaotisk storm av nya publikationspunkter. Tvåvägskommunikationen är knappt ur sin linda och redan bryter de gamla dominanta tankesätten ihop allt eftersom deras dissonans med verkligheten ger sig till känna.
En intressant vändning är också att det är en hel massa folk, bland dem många unga med två fötter i den digitala världen, som inte jobbar traditionella jobb. De arbeslösa, de deltidsarbetande och de heltids-/deltidsstuderande har alla relativt mycket tid. Och de har inte en arbetsgivare att ta hänsyn till. Tankesmedjorna som beskrivs i artikeln är många professionella, de får betalt för att skriva, diskutera och tänka. Denna betalning kommer att påverka deras tänkande vare sig de vill det eller inte skulle jag tro. Denna spärr finns inte för de som bara skriver för att få uttrycka sig.
Så kommer vi att få en eller flera folkliga tankesmedjor? Finns de kanske redan? Kan Flashback representera tankesmedja? Kan Familjeliv.se? Kan Avpixlat? Kan Collective Evolution? Kan Facebook? Kan Omställningsrörelsen?
Min känsla är att vi går mot en framtid där avlönat arbete kommer bli en betydligt mindre del av vårt samhälle. Jag tror vi kommer ha mer tid och frihet att uttrycka våra impulser. Jag tror att tankesmedjorna kommer att utvecklas till en sorts informella organisationer som försöker att visualisera och formalisera en speciell tankebana och hur den kontrasterar till andra tankebanor. En tankesmedja kan bli ett kollektivt skapat filter mot verkligheten, en gemensam verklighetstunnel som jag tror Robert Anton Wilson hade beskrivit det.
Tanken på en neutral eller objektiv tankesmedja känns för mig främmande. En tankesmedja bygger på ett antal grundantaganden vilka sedan formar hur denna organisering ser på världen. Dessa grundantaganden behöver dock inte vara politiska, i den ytliga formalisering som vi definierar politik idag, typ höger/vänster.
Så, hur skulle Glokala Tankesmedjan kunna påverka? För att agera i en sån organisering skulle man behöva ta fram dessa grundantaganen som definierar filtret mot verkligheten ordentligt. Genom att inta ett antal antagande kan man definiera vad det är man vill åstakomma just i detta forum och vad som är användbara sätt att åstakomma detta.
Vilka är då de grundläggande antaganden som skapar våra världsbilder i Glokala Tankesmedjan? Jag kan försöka syntetisera ett par som jag tycker är rimliga att argumentera utifrån:
– Alla människor, som alla andra levande varelser har en roll att spela och bör välkomnas för vad de har att lära oss
– Vi rör oss mot ökad komplexitet och diversitet; olika roller, tankar, grupper, organismer har olika behövda funktioner
– För att återintegrera oss i vårt ekosystem behöver vi inta ett tankesätt och handlingssätt som bygger på “icke-våld”; t.ex. non-violent resistance, non-violent communication
– Vi behöver fokusera på att öppna upp våra stängda organisationsformer. T. ex. öppen data i offentlig och privat sektor (med krypteringsskydd för personlig integritet) öppen forskning som inte längre använder sig av patent och immateriell rätt som drivkrafter, produkter med öppen källkod och öppna ritningar så att större översyn, högre säkerhet och högre kvalitet möjliggörs.
– Alla människor har rätt till att få sina basbehov uppfyllda i en värld där äganderätten har gjort att vissa har tillgång till mark och kapital medan(s) andra inte har det, redan från födseln.
– Vi bör sträva efter den naturliga ekosystemsmodellen som innefattar 0% waste. Allt som produceras ska kunna återvinnas.
Vilka antaganden vill ni argumentera ifrån?
Antingen kanske Glokala Tankesmedjan blir en plattform som bygger på ett par antaganden som vi gör gemensamt och gör argument, hypoteser, experiment etc utifrån.
Eller, så kanske tankesmedjan här skulle kunna vara ett ställe där vi försökar analysera våra grundläggande antaganden för att se vad det egentligen är som skapar våra individuella synsätt.
Vad tror ni?
öppen källkod är grymt bra, jag försöker att enbart använda mjukvara med öppen källkod om möjligt. Problemet är ju alltid att rika kapitalister kan köpa upp programmeraren bakom som går vidare i bolagsägda projekt exempelvis.
Jag tycker det hade varit spännande att driva vidare på en tankesmedja där man tillsammans kan påverka på riktigt, och i realtid. Vi är ändå så många som drar åt samma håll att genomslagskraften är större.
Dina antaganden är väldigt bra, jag håller med helt och hållet. Det är inte ofta man ens diskuterar dessa saker tycker jag. Äganderätten är också helt sjuk – att man ärver något som man egentligen inte har haft något med att göra. Vore det inte rimligare att arvegods mm. auktioneras ut? Det kan låta utopiskt men jag är mer för ett sådant samhälle än att man fortsätter den ”onda” cirkeln.
Jag tror att barn som växer upp priviligerade får en snevriden syn på ägande och valutan över lag. Nu drar jag det till sin spets här, men hade vi haft ett samhälle där alla får liknande förutsättningar i uppväxten så tror jag att många problem hade minskats drastiskt.
Nu vet jag att det inte kommer att bli så, men man kan ju alltid drömma, eller? Jag är intresserad av en sådan tanke
Ja barn som växer upp priviligerade ser det som lika normalt som barn som växer upp utan privilegier ser det som normalt att livet är en hård kamp. Jag tror att många av dem som nu kallas prekariatet håller fast vid att det inte går att göra något för att man vägrar att acceptera att man gått med på en världsbild där man från första dagen varit underkastad; det är lättare att tro att det blir bra bara man anstränger sig eller ”fortune favors the brave”.
Jag undrar hur många här som ställer sig bakom basinkomst som en väg framåt?
Äganderätten har ju också som sagt stor problematik, men för mig känns auktionering av arvegods inte som rätt väg. Jag känner att om man har ett historiskt arv och kanske vuxit upp pa en plats, i ett hus, en familjegård kanske och jobbat med att underhålla och stärka sina kopplingar till den platsen så vill man inte kunna bli utköpt av någon annan i en generationsväxling.
De vettigaste lösningarna som jag sett på problematiken kring äganderätt är koncept som community land trusts och återbetalningar av landvärdes ökningar till den lokala befolkningen. Boken Land av Martin Adams har en utförlig beskrivning av detta. För en utförlig och aktuell genomgång av några vettiga alternativ till vår skuld-valuta rekommenderar jag denna: http://commonstransition.org/co-operative-commonwealth-de-commodifying-land-and-money-part-3/
Någon annan som jobbat mycket med att sätta sig in i hur pengar fungerar och vilka krav det sätter på våra samhällen?
Öppen källkod är modellen för framtiden tror jag, inte bara för mjukvara utan för nästan all kollaboration. Här finns också en grej som vi som tankesmedja skulle kunna bidra med som jag gått och sugit på länge. I en text som heter Open Source Democracy (tillgänglig här: http://www.demos.co.uk/files/OpenSourceDemocracy.pdf) pratar Douglas Rushkoff kring hur modern informationsbaserad kollaboration kan påverka vår politik. Det som jag verkligen tog med mig ur den texten är att open source utvecklande av mjukvara kräver att utveklare tydligt och enhetligt förklarar hur allting hänger ihop, fungerar, vad som är gjort var, när och varför. Det finns extremt klar dokumentation att tillgå för de som vill bidra till projektet.
Om man tänker i samma banor i vår politiska sfär så finns det ett jätte jobb att göra för att dokumentera, förklara och förenkla hur våra lagar ser ut. Vad som styr vad? Vad är enkelt att ändra? Vad är svårt? Varför har lagar och förordningar skapats som nu används? Vi har i stort sätt bara en stor otymplig bok som heter Sverges Rikes Lag som vi använder som referens när det kommer till beslut kring vad vi kan/får göra och inte.
Ska vi verkligen börja kollaborera kring att ta fram ett nytt system där alla får vara med att påverka hur reglerna är så måste vi först göra en ordentlig kartläggning på vilka regler vi har. Om vi ska kunna lägga fram förslag som en engagerad ”tredje sektor” så måste de vara passande för de strukturerna som redan finns. Vem är på att fundera kring hur en sån utforskande grupp skulle arbeta? 🙂
vad innebär öppen källkod? /stina, inte helt haj på teknik
1. Tankesmedja känns både positivt och negativt. Positivt för att det kan öppna upp till annorlunda, utvecklande sätt att tänka kring problem och ämnen. Negativt då det kan komma att utnyttja i fel syfte, eftersom de alltid följer ett visst intresse.
2. Helt oberoende kan nog aldrig en tankesmedja vara. Eftersom det är ett sätt att påverka i en viss riktning kan det förmodligen aldrig möta allas behov och åsikter.
Det mest neutrala är kanske om de verkligen baseras på seriös statistik och vetenskap, utan att utelämna några väsentliga aspekter. Det känns som att det kan vara problematiskt.
3. Jag tycker att det är ett komplement, då de politiker som styr inte har möjlighet att tänka ut och resonera kring alla frågor. Det är ett sätt att samla människor med kunskap för att utveckla idéer, vilket ju behövs för att föra samhället framåt.
Faran ur demokratisynpunkt är ju om det råder obalans och en viss tankesmedja dominerar och trycker undan idéer från tankesmedjor med andra åsikter. Då ekonomin påverkar kan välgödda tankesmedjor ofta få större genomslag än de som inte har samma ekonomiska uppbackning.
4.Den första och enda tankesmedja jag tänker på är Timbro. Jag har ingen direkt relation eller intresse för den, men det är den som jag oftast har hört talas m i debatter osv. Vet att den stödjer ett marknadsliberalt tänkande, vilket jag inte gör. Därför är jag alltid skeptisk till deras teorier och material.
5. Vi påverkar aktivt eftersom vi sätter oss in i frågor, utvecklar våra resonemang och tar upp dem med vår omgivning genom samtal och diskussion. Vi skulle kunna bli bättre på att sprida våra tankar och idéer genom blogginlägg och tidningsinsändare.
Om vi skulle basera det väsentligt på vetenskap och statistik, och källor som är höger vänster och neutrala, och sen sammanförde det till en gemensam diskussion, skulle det ju krävas stor bredd på deltagarna. Att de verkligen kom från en vetenskaplig, statistisk, höger och vänster synpunkt? Skulle man kanske ha som en väl utvald grupp då kanske? men skulle detta existera om smedjan har ekonomisk eller politiskt driv?
För att tankesmedjor skall få en demokratisk betydelse och genomslagskraft måste ju vi medborgare veta vem som står bakom och vem som betalar för dess verksamhet annars är det lätt att bli lurad. Hur skulle vi kunna skapa större transparens i ett demokratiskt arbete 2015?
Jag håller verkligen med Emmy. Framförallt tycker jag media har ett stort ansvar när de använder sig av talespersoner från olika tankesmedjor. I artikeln tycker jag det blev talande att vissa tankesmedjor och dess företrädare får otroligt stort utrymme i frågor där de egentligen inte alls har någon legitimitet, eller fyller en funktion.
Jag har en väldigt positiv uppfattning om fenomet Tankesmedja då jag tycker att det är ett bra sätt att konfrontera sig med andra, mötas och bli stimulerad. Det kan vara en plats där man möts, ger och tar och växer. Vad som kan vara problematiskt är att Tankesmedjor kan påverka opinioner inte bara positivt och till förbättrande aktioner/agerande men även till negativa aktioner, tankegångar. Tankesmedjor kan manipulera informationen som dem vill få ut ganska fritt utan att bli konfronterade.
Oberoende Tankesmedjor kan finnas, om de har en fri insyn till deras verksamhet och är transparenta i deras ekonomi, verksamhet i stort, och försöker att vara så självförsörjande som möjligt. Jag inser att det är ganska svårt. Neutrala Tankesmedjor tror jag inte på, då bakom varje ”rörelse” finns det alltid ideer, principer och ett tänkande som man vill nå ut med till andra med förhoppningen om att sprida vidare budskapet som man har.
Tankesmedjor kan både vara ett komplement och problematiska för det demokratiska samtalet/samhället. Vad som avgör ifall de kan ses som komplement eller problematiska beror på vilka ideer som finns bakom en tankesmedja och det budskap och agerande som de vill påverka i kombination med finanserna som stödjer dem. Vem som står bakom tankesmedjan är viktigt att veta för att bättre kunna förstå vad dem står för egentligen.
Hur kan vi påverka tillsammans…nu bara hasplar jag ut olika förslag som inte är särskilt genomtänkta: pubblikationer, halvdags seminarier ägnade åt vissa angelägna teman som man känner starkt för.
Att det skulle finnas smedjor som är helt neutrala tror jag heller inte på, men hur vore det om man verkligen försökte fylla dem med personer som har så olika synpunkter och värderingar. Kommer man ingen vart i projekt och handlande då tror du?
gud vilken spännande fråga! och svår att svara på… för att nå ut och faktiskt påverka, måste man inte vara någorlunda ense då? försvinner kanske dynamiken man eftersträvar genom att ”blanda” synpunkter?
När jag läser din text funderar jag på hur skapas möten där vi stimuleras och utvecklas? Ett ömsesidigt möte där jag är beredd att pröva dina tankar lika mycket som jag vill att du prövar mina tankar, hur skapas det?
Jag tror absolut att tankesmedjor överlag bidrar till något positivt. Dels i den egna debatten mellan människor i smedjan som får tid att diskutera, vända och vrida på sina tankar och få inspiration av varandra. Dels i den offentliga debatten där de kan bidra med en starkare åsikt. Känner många gånger idag att våra stora politiska partier rör sig närmare och närmare varandra i något typ av stor klump i mitten. Tankesmedjorna kan mer hålla på en stark politisk åsikt, utan att vara rädd för att förlorare väljare på det, de behöver inte alls tänka så pragmatiskt. Jag tror många gånger att man ibland behöver omge sig med likasinnade för att få energi, jag behöver absolut det. Dels med mina politiska åsikter, att få vara med människor som också kallar sig för feminister till exempel, dels med mina kristna värderingar. Jag tror vi alla ibland behöver vara i sammanhang där vi inte vill behöva försvara oss utan tvärtom få vara med likasinnade och ”ladda batterierna”. Risken med tankesmedjor som med mycket annat är att det blir styrt av kapitalet. Finns det kapital kan du anställa fler, betala för fler forskningsstudier, synas mer i media, egen tidning etc. Exempelvis som de nämner i artikeln, Timros vd som är med i medier i tid och otid, vem betalar det?
Jag tror att vi som individer inte är neutrala, hur mycket vi än försöker. Vi har vårt bagage och vi ser saker ur våra glasögon. Baserar våra åsikter på våra erfarenheter och vår kunskap. Men om vi i samtal med andra lyckas låna någon annans glasögon får vi en mer varierad bild, en annan synvinkel som kan hjälpa oss att bli mer neutral. Tycker begreppet neutral är lite svårt, Sverige var neutralt under andra världskriget, det är vad jag alltid fått höra. Med åldern och mer kunskap har jag insett att vi inte alls var det. Tror det finns tankesmedjor med människor från olika bakrund med olika erfarenheter som bidrar till en mer neutral inställning men helt neutralt tror jag inte någon människa är.
I grunden tror jag tankesmedjor är väldigt bra för vår demokrati, en grundkärna. Människor kan samlas tillsammans och få uttrycka sina åsikter. Problemet är självklart när en liten grupp människor får för stor påverkan över samhället. Men för att en tankesmedja ska få stor betydelse måste samhället ha förtroende för dem, alltså tror inte jag att risken för att en tankesmedja som driver åt ett helt annat håll en majoriteten av samhället skulle få ett så stort genomslag. För vår demokratis skull tror jag det är oerhört viktigt att vi har olika påverkningsfaktorer i vårt samhälle, facken, tankesmedjor, föreningar osv, något annat skulle vara en inskränkning på vår
yttrandefrihet.
Jag har inte så stor erfarenhet själv av tankesmedjor men jag förstår ju att de styr mycket mer vilket gör att de blir en politisk makt att räkna med. Ju mer jag läser om det desto mer förstår jag att de ibland styr dialoger, debatter, artiklar och forskningsrapporter mer än vad man tror, framför allt de med ekonomisk uppbackning. Därför blir det allt viktigare att vara källkritisk, vem har betalat för artikeln, forskningen etc och vad är dess ideologi.
Jag tror det finns många olika sätt att påverka, både inom vår grupp men även utåt sett mer mot samhället. Tänker många gånger att istället för att ta debatt, demonstrera (vilket självklart är väldigt bra också!) hade det varit intressant att låta människor se att man tar ställning mot saker och låta dem komma med sina frågor och funderingar. En av mina bästa vänner avplastar sitt hem, det är ingenting hon skriker ut men alla som kommer hem till henne inser snart att det i stort sett inte finns någon plast, vilket självklart väcker frågor och hon får tid att förklara och berätta. Tänker många gånger att vårt debattklimat kan bli så hektiskt och så hårt, tror många gånger att vi i samtal når varandra så mycket lättare. Så till exempel tänker jag att vi skulle kunna bestämma att ha minst en dag i vecka vegetariskt, att varje torsdag klä oss i svart (Black Thursday) för att uppmärksamma orättvisorna i världen osv. Det viktiga blir att vi på individnivå reagerar och argumenterar när vi möter människor, men också vi som grupp kan skriva artiklar, demonstrera, osv.
Det känns som att tankesmedjor överlag är ett ganska nytt begrepp, självklart finns det en del som har funnits under en längre tid men de allra flesta har ju blommat upp under 2000 talet. Funderar lite på vad som fanns innan för självklart fördes sådana debatter förr också. På tal om hur tankesmedjor kan påverka samhället trots att det är en liten grupp av människor tänkte jag på podcasts. Vi har så otroligt många podcasts idag som har tiotusentals lyssnare varje vecka som absolut påverkar vad vi tänker och tycker. Många är självklart med politiska än andra. Det känns som att vi idag ser många nya påverkningsfaktorer i vårt samhälle, många av våra svenska artister har också tagit en stor politisk del. Tänker att egentligen ju fler påverkningsfaktorer som finns, desto öppnare och mer neutralt samhälle får vi.
kanske hade kunnat vara en idé för en plattform för något politiskt tankesmedje-podcast ? Då har man ofta mer fria tyglar och kan diskutera och spåna fritt i flera timmar utan att man behöver stressa, eller hålla på med reklam mm. Man kan ju göra podcasts från sitt eget vardagsrum om man vill, det räcker ju bara att man har folk som lyssnar. Sen finns ju det många program som spelas in o visas på youtube också, det verkar vara den nyaste trenden.
Vad jag vet så finns det inte såna? det enda jag tänker på som kommer i närheten av det jag tänker på är:
https://www.interasistmen.se/redaktionellt/irm-podcast-vi-soker-nya-medarbetare/
Många podcasts där det är bild med görs nu som google hangouts där man kan se alla, verkar funka rätt bra..
Jag håller med dig i att jag också tror att dialoger och samtal är bra, men att agera inspirerar mest. Bra exempel med din vän som avplastar sitt hem. Jag märker själv också som vegan, att jag bara genom att äta på ett visst sätt får människor att direkt ställa frågor och kanske förstå samband som de annars inte skulle ha tänkt på. Bara göra det som känns rätt. Varje dag. Det kommer inspirera!
1. För mig har det här temat varit jätte nyttigt, då jag inte på förhand hade någon aning om vad en tankesmedja var för något. Den enda gång jag kommit i kontakt med begreppet är nog den här kursen. Och jag tänkte kanske mera att det bara var ett ord för en grupp människor som som vill sätta sig in i sakeroch samlar på något vis kring detta, dela med sig av sina tankar för varandra och klura på hur man skapar förändring. Men det finns ju faktiskt en hel del att sätta sig in i kring begreppet, och existerande tankesmedjor och deras historia. Det var intressant. Tankesmedjan som fenomen har ju tydligen ett tänkt syfte insamhället redan.
Jag har haft lite svårt att se helheten i den här kursen och förstå hur det vi gör häri ska ha någon betydelse. Läsa och skriva och kommentera gör vi nog alla ändå redan… Men nu börjar jag se möjligheterna med kursen.
Jag tycker att det finns massor med positiva saker med tankesmedjor och kanske är jag inte tillräckligt insatt för att kunna se några negativa sidor. Att få feedback och höra andras tankar tror jag är väldigt viktigt i tankeprocessen.
2. Jag har ingen aning, förstår inte riktigt frågan.
3. Förstår inte varför tankesmedjor skulle kunna vara ett problem för det demokratiska samhället. Men jag är nog för lite insatt överlag, både politiskt och ”tankesmediskt”. Får en tanke om att det negativa skulle handla om korruption, makt och pengar? Men då tycker jag inte att det handlar om tankesmedjan i sig längre, utan om just korruption, makt och pengar. Som är det gemensamt negativa med allt negativt i samhället.
4. Har aldrig förstått att det ens finns något som heter tankesmedjor som verkar insamhället, förrän den här kursen och detta temat, så nej, jag vet inte.
5 & 6. Hm, det är något jag varit osäker på hittills. Tänker att man åstadkommer mer dimman ses fysiskt och faktiskt, människor emellan, än att sitta så här och skriva. Det blir så rörigt och okonkret och jag tänker att kanske en distanskurs inte är det optimala för en tankesmedja, med så få fysiska möten. Men jag skulle ju inte vilja att den inte fanns alls. Är tacksam för att vara med. Men ändå någonstans tror jag mer på faktiska möten ( även om jag har sjuk social fobi och är livrädd för möten), jag tror de får mer stark effekt och genomslagskraft i processen. Så fysiska träffar, tror jag är en grej, kanske komplettera med smågrupper för de som bor geografiskt nära varandra där det är möjligt att ses. Det är då just själva strukturen som fylls i, som jag känner kan saknas lite nu.
Att nå ut… Kanske är något vi skulle kunna försöka mer , för att påverka. Att öka trafiken till bloggen. Och/eller att skriva någon mer eller mindre gemensam text, typ artikel eller liknande som gavs ut på något håll, ring ett aktuellt tema. Jag gillade verkligen förra temats uppgift att komma i kontakt med någon som flytt hit. Och kanske volontära… Det sket sig för mig då jag fick så mycket annat, tyvärr! Skulle väldigt gärna vilja gå in för det. Men får ta igen det.
För övrigt så känns det dom sagt för mig rörigt ibland med den här typen av upplägg, när det bara blir text. Förr var det min grej – text och endast text! Men nu har jag lite övergett det för jag tror så mycket på strukturen då man ses i grupp. Inte för att man inte kan och bör göra båda, men jag får lite problem med att engagera mig. Kanske kan jag komma igång om jag hittar mer motivation. Jag är imponerad av alla ni andras starka engagemang och långa och många inlägg!
1. Jag har alltid tänkt på Timbro när jag hört ordet tankesmedja och eftersom jag inte håller med dom och tycker att de har alldeles för stort inflytande så har jag inte gillat det. Tänker jag mer på ordet tanke -smedja så tycker jag att det är ett bra fenomen. Att smida på sina tankar. Dessvärre så styrs tankesmedjornas inflytande alldeles för mycket av vilka som stöttar dem. I ett kapitalistiskt system främjas de som vurmar för kapitalismen. Det gör att resultatet inte är så lyckat. I en jämlik värld så skulle alla vara tankesmedjar och få sina röster hörda. På sätt och vis har det ju blivit så tack vare internet. Jag tycker nog att det mest är positivt att fler kan uttrycka idéer och tankar, men det är ju också farligt när tex rasistiska grupper tex hejar på varandra att tända på flyktingförläggningar.
2. Oberoende tankesmedjor kan det ju finnas om man med oberoende menar att de inte tar emot pengar utifrån. Neutrala kan de ju vara partipolitiskt om de inte stöttar ett politiskt parti, men eftersom en tankesmedja går ut på att påverka så kan de ju inte vara helt neutrala.
3. Tankesmedjor är ett bra komplement till den politiska debatten, men eftersom vissa får synas mer än andra blir det lätt snedvridet.
4. Jag tänker på Timbro som jag sa innan är det den enda tankesmedjan jag visste om för ett ta sedan.
Deras medlemmar skriver debattartiklar och får väldigt stort utrymme i våra största tidningar; SD och DN.
Det är enligt min mening inte demokratiskt, men eftersom tidningarna har en ideologi så är det väl någonting som är ”normalt”.
5. Jag har en facebooksida som heter jobbig tant (sidan för dig som inte köper ifall den är oetiska produkter). Det är väl en slags tankesmedja. Där delar vi som är med med oss av upptäckter av tex palmolja i livsmedel och delar våra mail till företagen på sidan. Massor av såna här initiativ poppar upp som svampar i jorden tack vare internet. Dessvärre når de väl mest de ”redan frälsta” men man kan ju få de redan frälsta att bli mer aktiva. Stoppa TTIP som jag är med i är en annan slags tankesmedja. Vi skriver debattartiklar, har homeparties och demonstrerar. Vårt mål är att människor ska veta om att TTIP finns. I början satt jag och min kompis i en tipi mot TTIP och folk fick å komma fram och fråga. De flesta hade ingen aning om vad TTIP är. Mitt mål är att få upp det jag brinner för i allas medvetande. Det kan man göra på massor av vis. Jag tänker även på klimatfrågan nuu inför mptet i Paris. Det är hela tiden en kamp om uppmärksamhet i media och klimatet får ofta alldeles för lite plats. Därför försöker aktivisterna att HELA tiden dra uppmärksamhet till frågan. Vi kontaktar politiker, skriver debattartiklar, demonstrerar. Det är svårt när man är i ekonomiskt underläge. Vår kurs är ju en slags tankesmedja, eftersom vi utbyter tankar och idéer där vi slipar våra tankar, granskar dem och prövar dem. Vi har alla en liknande inställning till humanism, migration och rättvisa. Visst skulle vi kunna vara en slags tankesmedja, men vi har inte gått ut och försökt påverka opinionen. Jag tänker på att jag och Nikki skulle be Storytel att ta in Bilal som ljudbok, eller Sveriges Radio. Är inte det ett slags tankesmidande? Bara genom att gå denna kursen känner jag mig bättre rustad att delta i debatten om rasism.
Håller med dig om att det är ett problem när de tankesmedjor som har störst kapital hörs mest. Men jag är inte så insatt. Hur kommer det sig att Timbros medlemmar får stor plats i DN och SD Handlar det om att de stöttar tidningarna med pengar eller vad tror du?
Bra initiativ med jobbig tant sidan. Kollade in den precis. Angelägna ämnen som diskuteras. Bra med uppmaningar till bojkott av produkter som förstör naturen osv, bara när människor vet, förstår och känner kan de göra en förändring.
Mycket intressant! Jag skulle så gärna vilja kunna ställa frågor, ha dialoger som får andra att smida sina tankar, att tänka andra tänker de inte tänkt förut. Hur tänker du att vi kan hjälpa andra att hamra på nya tankar, smida nya funderingar och hur ska vi själva förnya våra tankar?
jag tror att bara genom att spåna här och bolla idéer kring våra teman så kommer vi fram till något, precis som din tanke med ljudboken – tycker absolut du/ni bör göra det 🙂
som jag länkade ovan så finns det väldigt mycket bra material för antirasism på hemsidan https://www.interasistmen.se/ där man kan plocka fram exempel till debatter med människor med rasistiska åsikter, eller tex http://motargument.se/ med väldigt mycket nyttig information om rasistiska myter mm.
Jag tycker tankesmedjer oavsett typ kan vara positivt för även om de inte kommer någonvart kanske personer i smedjan lär sig mer ett frö gros och kan i sin tur skapa handlingar eller större förståelse för ett bättre agerande i framtiden. Som i allt finns risker, och vad kan man inte göra mer i slutändan än att lära sig, misslyckas och lyckas. Livet är sånt. Upp o prova.
Samtidigt känner jag att om man diskuterar inifrån den ”svarta lådan”, enligt politik, fördelning, statistik och politiskt trendigt och korrekt så finns det många samband som försvinner. Tom de viktigaste sambandet som gör att saker som är problem inte får någon lösning, pga att man bearbetar symptomen och inte orsaken. Såsom detta samhälle är anslutet till världen, och världskonsumtionen och så vidare uppåt. därför behöver tankesmedjor stor bredd, stor inspiration, och folk som är väldigt olika tom. Så diskussioner både ”innanför och utanför the black box”.
Sen i denna glokala tankesmedja tycker jag lärarna gärna kunde vara med och diskutera eller kommentera utförligt. Efter att ha läst deras bakgrund, engagemang tror jag att en större stimulans och diplomatisk provokation kan ges från dem, samtidigt som de själva kan tillföra mycket inspiration. I vilken form och begränsning ej tänkt på. Vad tycker ni lärare och deltagare?
Jag håller med, tror också att man måste bearbeta orsaken. Men det är så dolt och så svårt för människor att verkligen se sanningen tror jag då media kontrolleras osv. Men där är tankesmedjorna extra viktiga. Vi får hjälpa varandra att se sanningar som inte exponeras i media.
Ja , att lärarna var med och kommentera skulle tillföra!
Intressanta diskussioner! Ursäkta förseningen. Här kommer mina tankar.
1. Jag tycker i grunden att det är positivt. Det behövs alltid idéutväxlingar för att förändringar ska kunna ske. Då kan man som många av ni andra redan påpekat växa, bredda sina perspektiv, komma fram till positiva förändringsförslag tillsammans. Självklart beror det på vilka grundvärderingar tankesmedjan utgör sig för att ha. Visst kan det bli både negativt och problematiskt om de har åsikter av ett slag som är rasistiska, kränkande, avhumaniserande etc. Och om de också har stort finansiellt stöd så att de kan sprida dem.
2. Ja till en början tror jag att en tankesmedja kan vara neutral. Människor kan komma med sina olika idéer, perspektiv och synvinklar. De kan diskuteras med respekt för varandras olika utgångspunkter. Men om det ska kunna leda vidare till handling och förändring tror jag att medlemmarna i tankesmedjan behöver ha samma vision och mål.
3. Komplement skulle jag säga. Det är ett sätt för människor att känna sig delaktiga i samhällsfrågor och ett sätt att förstå att ”vanliga människor” faktiskt kan skapa förändringar om de går ihop. Det ger hopp också att få diskutera med likasinnade, att så frön som kan leda vidare till handlingar. Det är också ett sätt att göra någonting utav det man annars kanske bara går runt och tänker och känner, men inte gör någonting åt. Tillsammans eggar man varandra, ger varandra energi och inspiration. Ensam är det svårare.
4. Tyvärr inte. Begreppet tankesmedja är också relativt nytt för mig, speciellt då jag inte befinner mig i Sverige. Men jag är glad för att jag genom detta tema fick lära mig mer om det och få en insyn i de olika tankesmedjor som är etablerade i Sverige.
5. Jag håller med övriga om att diskussionerna i sig är ett första och viktigt steg som kanske skapar inre förändringar inom var och en av oss. Som sedan kanske leder vidare till direkta handlingar i vardagen som gör skillnad. Det är där det måste börja. Men jag håller också med om att vi skulle kunna pröva att nå ut mer. Tyckte också om när vi i förra veckan fick ett förslag på en konkret handling. Att skriva artiklar är heller ingen dum ide. Blogginlägg, också bra. Men eftersom detta är en distanskurs tror jag ändå det blir upp till var och en av oss vad vi tar till oss efter varje tema, Vad agerar vi på? Vilka förändringar gör vi i våra egna liv? Stora som små. Men absolut, för de som bor i Sverige håller jag med Mathilde om att fler fysiska träffar är bra för de som bor i Sverige. Det blir nog mer ”på riktigt” då.
tack för tankeväckande läsning! Jag håller nog med dig i ditt resonemang om neutrala/oberoende tankesmedjor men samtidigt undrar jag om det ändå inte är möjligt, i teorin? fast en tankesmedja består ju av människor med vissa värdegrunder som kanske kommer påverka idéarbetet i en viss riktning… Jag själv vill argumentera ifrån samma antagande om icke-våld som lösning på hållbar samhällsutveckling, och att våldet är en konsekvens av ett globalt patriarkat.
Jag tänker som de flesta andra att fenomenet är i grunden positivt, att det behövs idéutveckling, samhälleligt ”brain storming” och diskussioner för att främja utveckling och gemenskap och demokrati tror jag, att samverkan är viktigt. Jag har som vissa andra här svårt att argumentera varken för eller emot eventuella oberoende tankesmedjor för att jag har svårt att få riktigt bra grepp om själva begreppet, alltså på ett konkret plan: hur ser organisationen och kontakten ut osv. Men det Hallman skriver om att de fyller en ideologisk brist i det svenska samhället tyder ju ändå på att det inte borde gå att som tankesmedja vara helt neutral/oberoende. kanske mynnar hela den frågeställningen ut i vad man anser är ”politik” och inte. det är givetvis problematiskt att större tankesmedjor med mer finansiellt stöd syns och hörs mest, eftersom det motröster då inte framträder lika tydligt. Men egentligen är det väl samma grej med partipolitiken inför val, de med störst budget har störst chans att påverka? en grej som vore häftig tycker jag är om vi som grupp bestämmer att varje person får bestämma en ideologisk handling vi alla ska göra under en vecka (tex som någon skrev om, plastbanta, orka ”ta debatten” varje gång man hör något rasistiskt utlägg, som tjej våga be män gå över på andra sidan gatan när man går hem på kvällarna, som kille självmant göra det osv osv) samtidigt skulle vi kunna blogga om detta, alla får skriva sina erfarenheter av veckans ”uppdrag”. Vi kan samtliga spamma våra facebook och instagram och twitter och så, ringa tidningar och försöka få så mycket publicitet som möjligt, uppmana så många som möjligt att haka på (de ”utomstående” om ansluter skulle kunna skriva sina upplevelser i kommentarsfälten). Det blir liksom samtidigt faktiskt agerande, i realtid, på riktigt, och en kollektiv metakommentar till agerandet.
1. Vad tänker du om fenomenet Tankesmedja? Positivt, negativt, problematiskt?
Positivt i den bemärkelsen att människor går ihop och försöker vässa sina idéer. Negativt kan det bli om det är en för likriktad grupp som får för sig något galet. Det kan vara problematiskt om agendan inte är tydlig i det material tankesmedjan producerar, kan lätt bli propagandistiskt om materialet inte baserar sig på fakta.
2. Tror du det kan finnas oberoende/neutrala tankesmedjor? Varför, varför inte?
Självklart går det att vara oberoende från någon specifik part. Eller neutral i någon fråga. Men som jag ser det så finns det en inneboende världsförändrande kraft i en tankesmedja, och hur man vill ändra världen baserar sig i föreställningar om den. Alla har en agenda, vissa är mer eller mindre uppenbara. Tycker det är trevligt när människor reflekterar över detta och gör ett ärligt försök att vara tydliga med vad de vill åstadkomma med sitt påverkansarbete.
3. Anser du ur en demokratisynpunkt är tankesmedjorna ett komplement eller ett problem för det demokratiska samtalet/samhället? Varför, varför inte?
Som jag rört vid tidigare så tycker jag det är super så länge det görs “ärligt”, dvs påverka genom att upplysa, inte föra bakom ljuset.
4. Har du uppmärksammat någon specifik Tankesmedja? Har deras frågor fått genomslag? Hur?
Njae, den jag hört talas om tidigare är väl Timbro, men hade inte läst något från dem. Eventuellt kunde det politiska nätverket Liberati (där Alexander Bard var initiativtagare) ses som en mer löst sammansatt typ av tankesmedja. Liberati läste jag en del om när FRA-lagen var i ropet, minns att jag uppskattade deras resonemang kring individuell frihet, men förstod inte hur det gick ihop med ett så starkt motstånd mot fildelning. Ansåg dem därför vara bakåtsträvare som redan bestämt sig för hur världen skulle se ut, istället för att se möjligheterna med den nya tekniken, varför jag hoppades att de inte skulle få genomslag. Nu tror jag inte att de fick det heller, men det öppnade min ögon för en typ av organisering som jag inte sett tidigare.
5. Du går ju en kurs som heter Glokala Tankesmedjan. På vilket sätt skulle vi som kurs kunna påverka tillsammans? har du några konkreta idéer?
T.ex. arbeta fram en idé om vad samhället kan och borde vara. Kanske måla upp någon utopisk vision, för att väcka något. Eller bara formulera vad som borde finnas mer av och vad som borde vara mindre. Skulle kunna realiseras i text, musik, film, vad som helst. Poängen är väl att bestämma sig för vad man vill säga och sen göra det, mediet spelar inte så stor roll. Men bara för att ge ett roligt exempel så skulle man kunna skapa en interaktiv hemsida med syfte att slå hål på myter angående t.ex. invandring, rasism eller något annat tema som vi tar upp i kursen. Detta kan göras t.ex. med hjälp av visuella modeller av olika slag och/eller någon quiz där man kan se hur dålig koll man har på vissa relevanta fakta. Finns redan liknande sidor att hämta inspiration från, det som är svårt är att göra det trovärdigt samt att kommunicera på rätt sätt med sin tänkta målgrupp.
6. Annat du tänker på!
Tänker att det är väldigt kul att få vara med i en tankesmedja! Hoppas vi kan komma på lite coola idéer att förverkliga.
Världens senaste inlägg, men ändå…
1. Vad tänker du om fenomenet Tankesmedja? Positivt, negativt, problematiskt?
Jag tror att tankesmedjor som fenomen i sig varken är positivt eller negativt. Det är lite som väldigt mycket teknologi, om den är positiv eller negativ beror på vad vi gör med den. Om tankesmedjorna är idéinstitut som deltar i samhällsdebatten, producerar rapporter och arbetar mot media kan de vara ett bra tillskott till det offentliga samtalet. Problemet blir om de snarast börjar likna lobbyister och de tillskrivs för stor auktoritet. Deras rapporter får inte tas som sanningar utan måste granskas ordentligt. Ofta när medier rapporterar om tankesmedjors rapporter känns det som att de pratar om vilken vetenskaplig publikation som helst, men vi måste komma ihåg att tankesmedjors arbete inte granskas av andra från institutet oberoende aktörer innan de publiceras. Det behövs helt enkelt mer källkritik och kritisk granskning av tankesmedjornas arbete.
2. Tror du det kan finnas oberoende/neutrala tankesmedjor? Varför, varför inte?
Oberoende kan nog en tankesmedja vara om de kan ordna finansiering och liknande från organisationer, donationer eller egen försäljning som inte driver egna agendor och ger tankesmedjan fritt spelutrymme. Det verkar dock i praktiken svårt.
Idén om en neutral tankesmedja ställer jag mig dock väldigt tveksam inför. Vad skulle det ens innebära? Det finns väldigt få, om några, neutrala ställningstaganden. Ibland finns det en underton av att samhället bara behöver finjusteras och kontrolleras av folk som har koll (teknokrater) och att den typen av arbete är neutralt. Dock är det ju helt befängt. Ett samhälle blir aldrig klart. Det finns aldrig en optimal lösning osv. Därför blir varje sak en tankesmedja gör oneutralt eftersom det tar ställning – något en tankesmedja behöver göra för att inte bli poänglös.
3. Anser du ur en demokratisynpunkt är tankesmedjorna ett komplement eller ett problem för det demokratiska samtalet/samhället? Varför, varför inte?
Det här går lite in i svaret på fråga 1. Jag tycker det beror på. Det stora problemet just nu är att de verkar ersätta politiska organisationers eget tankearbete. Åtminstone som det beskrivs i Annika Hallmans artikel. Då blir ju frågan röstar jag på Centerpartiet eller Fores om jag skulle lägga min röst på det partiet? Moderaterna eller Timbro? Socialdemokraterna eller Arbetarrörelsens tankesmedja? Om de ersätter ett politiskt grundarbete inom de organisationerna tycker jag det är djupt problematiskt för demokratin.
4. Har du uppmärksammat någon specifik Tankesmedja? Har deras frågor fått genomslag? Hur?
Den som jag tycker märks mest är Timbro. De nämns ofta och i väldigt många sammanhang. I ordfrontartikeln framgår det ju också att de haft ett starkt inflytande på politiken och samtalsklimatet i Sverige sedan 1980-talet. Utöver dem har jag inte direkt lagt märke till något, förutom att olika namn på tankesmedjor ibland svischar förbi när deltagarna i God morgon världens (program i P1) paneldeltagare presenteras.
5. Du går ju en kurs som heter Glokala Tankesmedjan. På vilket sätt skulle vi som kurs kunna påverka tillsammans? har du några konkreta idéer?
Bara att gå den här kursen är ju en form av påverkansarbete. På ett personligt plan i mötet med andra och deras idéer, men också när vi gör uppgifter som ligger online för vem som helst att läsa. Kanske skulle vi kunna jobba mer med synligheten? Sociala media och sådant där?