151026-151115
Välkommen till tre veckor där vi framförallt tittar på begreppet Omställning och några av orsakerna kring varför vi behöver ställa om våra samhällen. Vi kommer läsa, titta på film och reflektera tillsammans. Vad tänker du om veckornas tema? Vad skulle du vilja diskutera med de andra på kursen kring omställning, klimatkrisen, den ekonomiska krisen, organisering och vad vi kan göra?
Frågeställningar att ha med in i Omställningsblocket:
- Hur vill du förstå begreppet Omställning?
- Vad tänker du om Omställningsrörelsens utgångspunkt och omvärldsanalys?
- Vilken natur- och människosyn tycker du rörelsen verkar anamma?
- Att gå till aktion – göra något själv för att ställa om istället för att vänta på politik beslut, tror du att det är en möjlig väg att gå?
- I stort sätt alla aktörer ni möter i detta block kritiserar det ekonomiska systemet vi lever i nu, kapitalismen/nyliberalismen. Hur tänker du kring detta?
- Vilka stora omställningar behövs göras?
- Vilken roll spelar djurhållningen i klimatförändringarna?
- Klimatflyktingar, ännu en aspekt på migrationen i världen. Koppla gärna ihop med det tidigare temat.
- Omställningsrörelsen säger tydligt att vi i väst måste minska vår resursförbrukning, vår konsumtion, vår levnadsstandard helt enkelt. Många ser det som ett hot, som något svårt, eller till och med omöjligt. Andra ser det också som en möjlighet att utvecklas som människor, att skapa ny slags relationer mellan oss människor och vår relation till naturen. Hur tänker du kring det här?
Ni får under detta block två uppgifter:
1. Skriv ett blogginlägg till hemsidan kring något du tycker var intressant i materialet vi presenterar. Det behöver inte vara långt eller översmart eller det bästa du skrivit. Men vi vill gärna se dig och dina tankar. Det är intressant! Ni har själva behörighet att lägga upp blogposter. Om du inte får ihop det så maila Anna: anna.a@glokala.se, så lägger hon upp. Era bloggposter ska vara uppe senast 11 november. Ha också gärna med någon bild, eller illustration i era poster. Kommentera sedan gärna varandras bloggposter, minst tre stycken, gärna fler.
2. Delta på ett telefon-seminarium där vi rör oss kring frågeställningarna ovan, eller andra infallsvinklar ni tycker är intressanta. Det kommer inte vara så att vi bara pratar om böckerna, men de finns så klart med som en fond i diskussionen. Har du inte läst klart kan du vara med ändå. Det är inte ett läxförhör på något sätt! Förbered en frågeställning ni vill diskutera med de andra. Maila den till Anna, anna.a@glokala.se, senast den
- Vi hörs torsdagen den 12/11 kl 14.00-15.30. Anna leder samtalet. Anmäl dig här!
Lycka till med arbetet och så ses vi på MR-dagarna i Göteborg 9-10 nov eller hörs på telefonsseminariet den 12 nov.
Allt gott!
Anna
Litteratur
Som huvudlitteratur jobbar du antingen med Nina Björks bok Lyckliga i alla sina dagar. Om pengar och människors värde eller Björn Forsbergs bok Omställningens tid: tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid. Du väljer själv vilken bok du vill ta dig an. För er som vill går det självklart bra att läsa båda böckerna, som jag tycker kompletterar varandra kring denna tematik på ett spännande sätt. Den gemensamma nämnaren för Björk och Forsberg är att de på olika sätt tar sig an och ifrågasätter hur vi har organiserat vårt ekonomiska system och vilka konsekvenser det verkar ha fått för oss människor och planeten vi lever på.
Nina Björk och Lyckliga i alla sina dagar Om pengar och människors värde
Nina Björk utgår i sin essäbok från en svensk kontext och antar ett filosofiskt angreppssätt på frågan. Björk för en diskussion kring de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i Sverige. Det handlar om pengar. Det handlar om människor. Vilka är deras värden? Vilka är deras värderingar? Och vad händer när själva människolivet blir en fråga om förtjänst?
”De senaste åren har jag känt det som om samhället, kulturen och ekonomin vill lära mig att ställa en och samma grundläggande fråga inför varje situation i livet: What’s in it for me? Vad tjänar jag på det här? Man kan kalla det egoism. Eller ekonomism, tendensen att alltid räkna. Samtidigt ser jag andra förhållningssätt. Samtidigt lever jag med altruism, kärlek, solidaritet. Allt finns där. Samtidigt. Och jag vill gärna bringa lite reda i det. Försöka förstå vilka slags människor vi uppmanas att vara och vilka vi är och blir.”
Nina Björk är författare, litteraturvetare och kulturskribent. Hennes klassiker Under det rosa täcket väckte mångas feministiska glöd under 90-talet. 2013 kom hennes senaste bok Lyckliga i alla sina dagar Om pengar och människors värde.
Björn Forsberg och Omställningens tid: tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid
I Omställningens tid målar Forsberg upp en ganska mörk bild av vår samtid. 150 år av ekonomisk tillväxt har nått sin ände: Oljetoppen har passerat. Fiskbestånden står inför kollaps. Grundvattnet sinar. Jordbruksmark ödeläggs. Skogar överavverkas. Så kan uppräkningen fortsätta. Överallt hopar sig tecknen på att världsekonomin har gått in i en resursvägg. Även finans- och skuldkrisen är följder av tillväxtens slut. Festen är över.
Men det finns en utväg: Att ställa om samhället. En utmaning lika stor som möjligheterna. Omställning handlar om någonting mer än lågenergilampor och ”miljöbilar”. Den är en grundläggande förändring av hela vårt sätt att leva och organisera samhället. Om Björk håller sig i Sverige, så tar Forsberg med oss på en resa till Kuba, Detroid, Portland, Samsö och Åredalen. Hans utgångspunkt är att det redan finns massa människor som håller på att ställa om sina lokalsamhällen som svar på den ekonomiska och ekologiska kris vi befinner oss i. Vad kan vi lära av dem?
Ur förordet i Omställningens tid skriver Björn:
”Omställningsböcker på svenska är ännu en bristvara. Om vi med omställning menar systemskifte – adjö till ekonomisk tillväxt och konsumism – och utifrån detta söker visa på vägar hur människor och lokalsamhällen kan mobilisera för förändring underifrån. För medan många böcker passionerat argumenterar för att möta vår tids stora utmaningar med storslagna generalplaner frammanglade i den internationella förhandlingscirkusen, menar jag tvärtom att verklig förändring byggs från lokal nivå. Tron på omställning från gräsrotsnivå inspirerar nu även en snabbt växande global omställningsrörelse, med en agenda om att makten över utvecklingen ligger i våra egna händer.”
Björn Forsberg har under lång tid forskat om hur vi underifrån ställer om samhället. Han har tidigare givit ut den uppmärksammade boken Tillväxtens sista dagar (Ruin 2007) och är nu aktuell med Omställningens tid.
Omställningsrörelsen
Under de senaste åren kan vi se hur en delvis ny miljörörelse, The transition movement, eller på svenska omställningsrörelsen, växt fram och tagit sig an att jobba med detta på ett mycket konkret sätt.
In Transition 2.0 är en film från Transition Network, som fångar inspirerande historier om omställningsinitiativ runt om i världen. Initiativ som kan ses som svar på vår osäkra tid. Initiativ som vill ta avstamp i kreativitet, lösningar och optimism. Självklart finns det många andra människor som också jobba med omställning på olika sätt men jag tycker det är intressant att titta på detta som ett konkret exempel.
I Omställning Sverige har de antagit en plattform där vi kan läsa grunden för deras omvärldsanalys och vad de tycker vi behöver göra.
”Vi behöver ställa om för att hantera konsekvenserna av oljetoppen, den globala uppvärmningen, ekosystemerosionen, de sociala orättvisorna samt bristerna i det ekonomiska systemet.
• Det räcker inte med att byta till förnyelsebara energikällor. Vi behöver samtidigt minska vår energiförbrukning. Det är bättre att planera för en förändring än att överraskas av den.
• En obegränsad tillväxt inom ett begränsat system (såsom jorden) fungerar inte. En ekonomisk och ekologisk kris som beror på sinande naturresurser går inte att konsumera sig ur.
• Vi behöver skapa ett utrymme för rättvis omfördelning av den globala resursanvändningen.
• Vi behöver bevara och återskapa de ekosystemtjänster som idag är hotade och som vi är beroende av för vår överlevnad.
• Vi behöver bygga social, ekologisk och teknologisk resiliens samt justera det ekonomiska systemet så att det stödjer omställningen.
• Vi har mycket att vinna på att fokusera på hälsa, livskvalitet och livsinnehåll framför ökad materiell konsumtion.
• Det lokala samhället har förmåga att kunna lösa de flesta av invånarnas grundläggande behov.
• Vår kreativa förmåga att hitta lösningar och vår lust att dela kunskaper och erfarenheter är positiva krafter i omställningsarbetet.”
Transition Towns grundare Rob Hopkins pratar om peak-oil, vårt oljeberoende och omställning.
Läs mer om Omställningsrörelsen här!
Klimatflyktingar
I programserien En bok, en författare, får vi möta klimatfrågan och fenomenet klimatflyktingar, genom Shora Esmailian bok ”Ur askan”. Här skildras hur en värld under uppvärmning påverkar vår tillvaro och överlevnad. ”Ur askan” handlar om de som blir kvar efter extrema väderhändelser, klimatflyktingarna. I personliga reportage från Pakistan, Egypten och Kenya skildrar Shora Esmailian individerna bakom de människoströmmar som rullar genom en värld under uppvärmning.
Du hittar programmet här!
Djurindustrin och dess påverkan på klimatet
Ett otroligt viktigt tema, som oftast inte talas om kopplat till omställning och klimatkrisen, är på vilket sätt djurindustrin, påverkar den globala uppvärmningen. I dokumentären Cowspiracy tittar filmmakaren på djurindustrins klimatpåverkan och undersöker varför så otroligt få, inte ens miljörörelsen, verkar vilja ta i denna fråga. Här hittar du filmens offentliga hemsida, där du kan läsa och titta på mer information, samt filmens källor.
The Economics of Happiness
Så här skriver filmmakarna själva om sin film: ”The Economics of Happiness describes a world moving simultaneously in two opposing directions. On the one hand, an unholy alliance of governments and big business continues to promote globalization and the consolidation of corporate power. At the same time, people all over the world are resisting those policies, demanding a re-regulation of trade and finance—and, far from the old institutions of power, they’re starting to forge a very different future. Communities are coming together to re-build more human scale, ecological economies based on a new paradigm – an economics of localization.”
Filmens regissörer är Helena Norberg-Hodge, Steven Gorelick och John Page. Författaren och filmaren Helena Norberg-Hodge är grundare och chef för International Society for Ecology and Culture (ISEC). Hon har även producerat filmen. Både Gorelick och Page har ledande positioner på ISEC och gedigen erfarenhet att skriva och göra film kring hållbarhetsfrågor.
Här hittar du filmens hemsida!
Tipslitteratur!
Vi kan i det här temat inte heller låta bli att tipsa om litteratur för att bredda ansatsen till att förstå omställning och förhållandet samhälle, människa och natur på ett mer känslomässigt plan. Jesper Weithz roman ”Det som inte växer är döende” kom ut 2012 och handlingen anknyter till temat vi nu fördjupar oss i. Möjligen kan också romanen ses som en väg att skapa känslomässig förståelse för omställning, klimat, kris och samhällets organisering. Jesper Weithz är också en av grundarna till klimattidningen Effekt
Hej,
jag ligger efter men jag var på MR-dagarna och får ta det som en ursäkt.
Ojojoj, vad jag har fått saker att tänka på. Jag som alltid varit en ”klimatmänniska” och inte visste vilken ENORM påverkan köttindustrin har på klimatet. Visst visste jag att det påverkade men inte så mycket som 51% av växthusgaserna. Det ger mig anledning att sluta helt med kött. Jag har fortfarande väldigt svårt för att sluta med smör i bakning men jag använder alltid havremjölk.
Jag lyssnade på ”Lyckliga i alla sina dagar” som jag läste för länge sen när den kom ut men den behövde läsas om. Att kapitalismen genomsyrar allt i vårt samhällen, att den lägger beslag på språket och inlemmas i våra kroppar, hur vi ser på andra människor , kärlek, barn etc, instämmer jag delvis i. Som att det är mer värt att jobba än att vara med sina barn. Samtidigt så måste kvinnor idag arbeta för att vara självförsörjande. Jag känner alltför många kvinnor som efter en skilsmässa fått en pension som det inte går att leva på tack vare att de varit hemma med sina barn. Att dela på ansvaret för barnen tycker jag är jätteviktigt. Det betyder inte att man inte vill vara med barnen utan att barnen i den mån det går ska ha tillgång till både sin pappa och sin mamma och att båda ska ha en ekonomi som man kan leva på. Det är ju väldigt många som skiljer sig idag. Det är synd om kärleken blir en slit-och släng-vara men samtidigt är det viktigt att man inte måste leva i tvåsamhet med en partner av motsatt kön. Jag ser mina vänner , mina barn och min familj som livslånga relationer till döden skiljer oss åt och jag har givetvis en livslång relation till mina barns pappor som jag vårdar, även om vi inte lever under samma tak.
Patriarkatet har gjort att många män har en tendens att förminska och utnyttja kvinnor och ibland är det bättre för en kvinna att leva ensam.
Jag skulle gärna jobba mindre men eftersom jag har 2 barn att försörja och lönen är låg så är det nästan omöjligt. När jag jobbar med mitt jobb som personlig assistent känner jag ingen press att bevisa något och jag har ingen prestige i det jag gör. Därför tycker jag om det jobbet. När jag däremot jobbar med konst och fotografi som jag är utbildad till kan jag jobba hur mycket som helst och försumma mina barn på bekostnad av av jobbet. Jag vill visa att jag är duktig och få chansen till fler jobb och jag tycker det är roligt.
Den politik vi har idag och mainstream-media bildar en tragisk ringdans. Man kallar en partiledare regeringsduglig om hen godkänns av marknaden. Allt som inte genererar tillväxt och håller hjulen snurrande bedöms vara naivt, utopiskt och verklighetsfrånvänt när sanningen är att det rådande systemet sticker huvudet i sanden och förnekar naturvetenskapliga fakta. Vi medborgare är i stor grad så beroende av systemet att vi är livrädda för ett skifte. De flesta medelklassmedborgare är upplånade till öronen och de är rädda att ett systemskifte ska ställa dem på bar backe. Därför omhuldas systemet och de som protesterar kallas på ett överlägset sätt för tokvänster. Som att man talade om Greklands Tsipras när han kom till makten i mainstreammedia som ett stort hot, som man tar om alla politiker som har en vision som går utanför den samhällsordning vi lever i idag.
Nu vill jag tala lite om MR-dagarna. Det seminarie som gjorde störst intryck på mig var Global Justice med Diakonia och med Nnimmo Bassey Director of Environemental Rights Action, Nigeria och Right Livehood award Winner 2010.
Jag yssnade på honom och den kamp han för mot oljebolagen i Nigeria som har blod på sina händer. Han kallar klimatförstörelsen för en ECOCIDE. och säger : ”We have to stop think like machines. We are not the only spiece in the world. Animals have the right to live.”
Jag blev berörd av hur han beskrev situationen i Nigeria och om torkan och hettan som drabbar hela Afrika. De afrikanska länderna klarar inte två grader. De vill sätta gränsen till 1,5.
Ändå envisas vi med att acceptera en höjning på två grader som det bästa vi kan åstadkomma och med de signaler vi får idag inför Paris-mötet så kommer vi inte klara ens 2 grader utan gå uppemot 3,5 grader.
Det innebär att Europa, Australien, Canada och USA offrar Afrika, Bangladesh och Maldiverna för att nämna några exempel för att vi ska kunna fortsätta tillväxt-takten lite till.
Är inte det rasism?
Detta gör mig rasande och ledsen. Det är som Nnimmo sa en ECOcide, där vi också utrotar jordens djur.
Jag har inte sett Cowspiracy än men Evelin delade med sig av fakta om att djurindustrin som producerar kött, mejeriprodukter och ägg står för 51% av de globala koldioxidutsläppen. En sak undrar jag dock; kan man äta ägg från hönor på en hönsgård intill.Har svårt att tro att det skulle vara sämre än sojabiffar. Jag försöker iallfall äta baljväxter eftersom de är det mest klimatsmarta, men jag har mycket att lära.
Jag tror på solrevolution även om materialen görs av metaller som inte är bra så r det det enda alternativet vid sidan av vindkraft och jordvärme jag kan se just nu. Jag fattar inte varför det är så få som byter elbolag när det finns ETC el som låter allt överskott gå till att bygga en gigantisk solcellspark.
Att ändra sina vanor gällande transport och det man äter kan jag förtå är svårt men att byta elbolag är ju bara att ringa ett telefonsamtal och sen märker man ingenting medan man gör stor nytta för klimatet.
Jag har länge planerat att försöka få min bostadsrättsförening att sätta upp solceller på vårt tak men jag kommer aldrig till skott. Det är alltid nästa vecka ska jag ta tag i det och sen händer det nåt viktigt som jag måste göra, men nu innan jul så ska jag ta tag i det och jag kommer dela med mig av processen till er om det går vägen.
Jag har nästan förlorat tilltron till våra folkvalda. Det är inte att de är onda men de är bakbundna och alltför inne i sitt system av lobbyism och annat smått och gott.Jag tänker inte vänta på dem längre utan sätter mitt hopp till civilsamhället och projekt som solrevolutionen. Förhoppningsvis följer politiken med. Vi måste sätta gång tillsammans och det kommer nog att bli roligt på vägen dit.