Om varför det är problematiskt att ’åka till Norrland’

12289517_951825148237708_2364295111014472763_n

”Åh vad härligt att höra någon prata norrländska!”, ”Du är så typisk norrländsk!”, ”Jag var i Norrland i somras”. Tre meningar som inte är allt för ovanliga att stöta på för någon av oss boendes på detta område som täcker två tredjedelar av Sveriges yta, består av nio landskap där 1,1 miljoner människor bor, tillhör olika nationaliteter och som pratar hundratals olika dialekter och flera olika språk. Jag har aldrig hört någon säga ”Åh, vad härligt med någon som pratar götaländska!” till någon som kommer från Lund eller någon som ”var i Svealand i somras” när hen besökte Strängnäs. Och sägs en person från Eksjö någonsin vara ”så typisk götaländsk’’? Det här kan nog för många verka bagatellartat, men i förlängningen är det en spegling av landets uppbyggnad, orättvisa resursfördelning, och ett bevis på medias svarta områden på Sverigekartan. Ord som ”Svealändskt” och ”götaländskt” blir förresten rödmarkerade när jag skriver ner dem. Ordet norrländskt däremot är starkt förankrat i våra ordböcker och behöver inte rättstavas.

Till följd av besparingar har riksmediernas bevakning från norra Sverige på senare år minskat. TT:s nordligaste redaktion finns i Stockholm, och även public service har minskat sin bevakning. Följden blir att rapporteringen blir bristfällig, och risken är stor att viktiga nyheter missas. Nyheter som ligger till grund för allmänhetens kunskaper om vad som händer i landet, som i sin tur påverkar politiska beslut. Exempel som ofta tas upp i diskussionen om frågor från denna landsände som glömts bort, är den oansvariga exploateringen av naturresurser och gruvetableringar renbetesområden. Ett annat är den orättvisa fördelningen av resurser som bland annat leder till att samhällsservice läggs ner och hamnar allt längre bort från invånarna. Detta är frågor som är avgörande för vår landsändes överlevnad; ändå verkar de inte beröra riksmedia särskilt djupt.

Jag kommer från Norrbotten, mina föräldrar är också härifrån. Min pappa har både svenska och finska som modersmål, mamma växte upp med att prata Överkalixmål och jag har vänner som talar lulesamiska, nordsamiska och tornedalsfinska; språk som talats i dessa områden långt innan svenskan kom. För oss som kommer härifrån är det därför väldigt svårt att relatera till ord som ”norrlänning’’, ”Norrland” eller ”norrländskt”. De är uttryck som har blivit ganska urvattnade, eftersom de applicerats på alla människor, orter och dialekter som kommer norrifrån Gävle.

Somliga kan vara väldigt medvetna om olika rasistiska strukturer i världen och ogilla exotifiering av olika kulturer. Detta är oerhört viktigt, men jag upplever att många av dessa personer samtidigt använder begreppet Norrland som om det vore ett landskap, och norrländska som om det vore en dialekt. Okunskapen om just vår landsände och vår kultur blir så tydlig här. Jag menar inte att likställa fördomar mot norrlänningar med rasism, men båda tar sitt uttryck i samhällets strukturer och påverkar grupperna som drabbas på ett oerhört negativt sätt. Medier är aldrig sena med att sprida myten om hur någon från Norrland är, genom att jämföra någon som en karaktär ur ”Jägarna” eller ”Pistvakt”. Och det är inte ovanligt att en person från norra Sverige och talar bred dialekt, ofta får kommentarer som ”Du är väl inte van att se så mycket folk eftersom du kommer från Norrland!” när de är med i något tv-program. Det handlar om fördomar, och sådana har vi alla, både negativa som positiva. Det är klart att väldigt många som kommer norrifrån, inklusive jag själv, ibland kan säga att någon som är från Blekinge pratar skånska, att stockholmare är dryga och att göteborgare alltid är goa och glada, det är ju felsägningar och generalisering som inte heller är bra. Men skillnaden mellan att göra sig lustig över personer från huvudstaden och Sveriges södra tätbefolkade del jämfört med folk från Norrbotten har att göra med makt. Det faktum att vi hela tiden matas med perspektiv från storstadsregionerna i Svealand och Götaland, att det är dessa grupper som har tolkningsföreträde för vårt land, det är hela skillnaden. Därför kan det inte anses vara exotifierande eftersom det är så starkt representerat i samhället och media. Men många av dessa motsättningar avspeglas mellan landsbygd och storstad, oavsett vart i landet vi bor. Det handlar om storstaden som normen, och det är också en viktig fråga.

Jag önskar att resten av Sverige får skapa sig en rättvis bild av vår nordliga landsände. På sistone har det dock blivit bättre. Tv-program som “Sápmi Sisters” och “Bastubaletten” har breddat bilden av folk från norra Sverige, liksom rapparen Cleo och artisten Sofia Jannok. Att fortsätta tro att människor från Norrland är tystlåtna och lugna som lever på bidrag, är inte det typsikt svealändskt? Och att tro att alla i Norrland har samma dialekt, det är så typiskt götalänningar!

Bild: https://www.facebook.com/republiknorrland/

13 thoughts on “Om varför det är problematiskt att ’åka till Norrland’

  1. Profilbild på Emma IEmma I

    Vilken viktig fråga du lyfter upp Julia! Fördelningen av makt och resurser i landet hänger tydligt ihop med de normer, myter, föreställningar och berättelser vi upprepar om olika landsdelar.

    Här i Skåne är det lååångt till Norrbotten men den bristande kunskapen om norra Sverige kan verkligen inte bara sägas bero på avståndet utan är såklart även en spegling av politiska (låga) prioriteringar och medias (icke)rapportering.

    Tack för påminnelsen – det finns lite att ta tag i kring ”bilden av Norrland” här i Malmö och nästa gång vill jag bidra till att både jag själv och andra slutar raljera om Norrland. Som dalkulla i Skåne får jag ofta (felaktigt) höra att jag kommer från Norrland så jag kanske börja där…

    Skicka in din text som en insändare till en tidning?! Nikki får sin insändare publicerad i DN och vi vill verkligen tipsa även er andra att skicka in. DN, Fria Tidningar, lokaltidningar…

    1. Profilbild på Julia PaloJulia Palo Författare

      Tack Emma! Ja, den största faktorn är nog absolut det bristande intresset från rikspolitiker och riksmedia. Det är ju lika långt från Norrbotten ner till Skåne, ändå är vi nog många här uppe som kan räkna upp olika stadsdelar i Malmö än vad det är skåningar som kan räkna upp orter i Norr- och Västerbotten. Jag tycker det är jättefint att se att texten är en ögonöppnare för flera och ska aboslut försöka få in den som insändare i en tidning.

  2. Sven Bohman

    Jag är född i Södra Lappland och tillbringade mycket tid där som ung.
    Tyvärr tycker jag ändå att det är väldigt svårt att skilja på de ”Norrländska” dialekterna”!
    Upplever också att ”norrlänningar” på visit i t ex Stockholm eller södra Sverige, anstränger sig att tala ”rikssvenska”, tyvärr skäms lite över sin dialekt, vilket vare sig Stockholmare eller Skåningar verkar göra?
    Intressant det här med ”Norrbotten”!
    Var inget landskap från början, men när länen bildades, så delades Västerbotten upp i Norrbotten och norra Lappland, Norrbottens län!
    Södra Lappland och Västerbotten blev Västerbottens län!
    På det sättet blev Norrbotten också ett landskap!
    Tidigare ingick Norrbotten i landskapet Västerbotten, vilket har sitt ”syskon” i Österbotten i Finland, tidigare Svenskt!

    1. Profilbild på Julia PaloJulia Palo Författare

      Nej, det är klart att det ä svårt att skilja på dem liksom en som bor i Sörmland inte kan skilja på alla olika dialekter i Värmland. Ja, det är ett tråkigt faktum att dialekter slätas ut allt mer. Det har ju även att göra med representation i media, om inte nyhetsuppläsare eller programledare talar så mycket dialekt så känns den ju inte önskvärd eller okej, men när de däremot förekommer så känns det alltid roligt att få höra, och gör att en känner sig lite gladare för sitt egna sätt att prata på.
      Jo, det är intressant med hur landskapen blivit till och att Norr- Väster- och Österbotten får att härleda till Bottenviken.

  3. Solveig Magnusson

    Så viktigt det du tar upp!
    Dessa generaliseringar har jag levt med ett helt liv (nästan) boende utanför Stockholm. När någon frågar om jag är ”norrländska” svarar jag ”nej”. Jag är lappländska! Född i Arvidsjaur! Kommentar: ”jaså du är lapp/same?”
    Och sen får jag kasta mig in i en ganska irriterad förklaring inför ”östgöten” eller ”hallänningen”. Fortsättning: men du talar ju/väl lulemål?? Nej! jag förstår inte ens lulemål ordentligt… osv, osv…

    Folk här förstår inte hur stort Norrland är. Någon trodde jag hade nära till Tromsö där de hade vänner…

  4. Profilbild på Tomas BrännmarkTomas Brännmark

    Jag minns att jag tidigt tänkte på att väderprognoser på tv ofta var väldigt detaljerade i södra Sverige. Sen sa meteorologen ”och i Norrland blir det regn”. Det kanske har blivit bättre nu, men det förvånade mig alltid, antagligen enbart eftersom jag har släkt i Norrland och en förälder som är därifrån, annars hade det nog varit helt självklart. Det är märkligt hur man kan bli blind för sådana processer…

    1. Julia

      Ja, väderprognoserna är det lite si och så med. Ibland tycker jag det är tydligt och bra, men så fort det blir kort om tid är det ju mer generaliserat. När du tittar på väderkartan (eller vilken karta som helst) så får du ju en bra uppfattning på hur stort området faktiskt är, som vi benämner med ’Norrland; klar till halvklart.’
      Alltid bra att ta del av varandras perspektiv 🙂

  5. Profilbild på Nikki NilssonNikki Nilsson

    Julia, jag blir så glad för dina inlägg om Norrland. Samtidigt som jag vet att det är mitt eget ansvar att utbilda mig och kolla upp saker så är det omöjligt att hinna med allt. Därför vill jag tacka för de påminnelser dina inlägg utgör! De inspirerar till ytterligare, mycket intressanta och viktiga, perspektiv på Sveriges historia (och så klart även samtiden!) som jag kan använda i min undervisning när jag väl kommer ut i arbetslivet.

    1. Julia

      Vad kul Nikki! Det är ju därför det är så bra med såna här kurser, att vi hjälper varandra att vidga perspektiv. Vad kul med din insändare förresten, att DN nappade 🙂

Lämna ett svar till Nils - Erik Pettersson Avbryt svar