Social mobilisering & sociala rörelser

2017-01-30 till 2017-02-19

Social mobilisering kan beskrivas som en politisk metod för att sätta igång ett samhälleligt förändringsarbete inom ett mindre väl definierat område, en region, en stat eller ur ett globalt perspektiv. När vi studerar den sociala mobiliseringens syfte och innebörd stöter vi ofta på texter och berättelser som beskriver hur människor tillsammans organiserar sig i grupper, sociala rörelser, för att på det sättet åstadkomma en samhällelig förändring. I det här temat kommer vi att möta flera sådana berättelser men också vittnesmål om hur det kan bli när sådan mobilisering uteblir. Eller när mobilisering stöter på motstånd.

Följande upplägg och material använder vi i detta temablock:
A. Litteratur: Sammanhangen och Rörelser under ytan Reportage om USA:s nya folkrörelser
B. Exempel på Sociala rörelser. Visualiserade via film från både Latinamerika och Sverige.
C. Social medier som verktyg för social mobilisering. Exempel från den Arabiska våren, artikel och radioinslag.
D. Uppgift till temat

protest-155927_640

A. Presentation av litteraturen

Sammanhangen: Om sociala rörelser i Brasilien, Kenya, USA och Sverige, av Lennart Kjörling, (2012), Heidruns förlag.

Sammanhangen

Klicka på bilden ovan för att läsa de 39 första sidorna i boken

I sin bok Sammanhangen fortsätter Lennart Kjörling skildringen av Brasilien och landets sociala rörelser. Han tar oss också med till Kenya och USA för att möta liknande rörelser där, för att slutligen landa i Sverige.

Där, i Sverige, inleds boken och då med en mer personlig beskrivning där författarens egna utgångspunkter lyfts fram. Hur hänger det privata och det politiska samman?

Människor är människors glädje! Lucinha från MST formulerade ett credo som förtjänar att upprepas: ”Vi lär folk att bli människor igen, att tänka, drömma, tro att man är viktig i sitt eget liv och i landets historia. Vi kämpar för jord, skola, en värdig hälsovård och att odla. Men det viktigaste är att vi skapar vår egen betydelse, vår självkänsla Vi ger folk detta tillbaka, styrkan att drömma, tänka och planera och skapa sin egen historia. Du kan vara hela din egen historia!”

 

 

Lennart Kjörling är journalist, aktivist och grym på saxofon. Här är han tillsammans med Annas äldsta dotter Nour i Brasilien i december 2012.

Rörelser under ytan Reportage om USA:s nya folkrörelser av Julia Lundberg & Christopher Holmbäck (2015) Re:Publik förlag

Tomatplockare i Florida reser sig mot slaveriet på fälten. Pensionärer i Arizona fyller vattendunkar för att migranter ska överleva resan över gränsen. Kolarbetardöttrar i Appalacherna strider för att bergen och miljön inte ska förstöras.

I reportageboken Rörelser under ytan möter du amerikanerna som vill stänga fängelserna, skapa nya ekonomiska system och ta makten över sina liv. Följ med till USA:s nya folkrörelser.


Trailer till ”Rörelser under ytan” from Tidningen Re:public.

Läs ett utdrag ur boken här & titta gärna på denna recension i Amnesty Press.

juliacollage
Julia Lundberg sitter i redaktionen för Re:public & jobbar på Sveriges radio. Hon hörs i program som Konflikt, Godmorgon Världen! och det dokumentära samhällsmagasinet Verkligheten. Och så dansar hon disco.

chriscollage
Christopher Holmbäck sitter i redaktionen för Re:public & jobbar som frilansjournalist genom text och radio – ofta med fokus på vapenexport och militära frågor. Ibland extraknäcker han som trädgårdsanläggare.

B. Exempel på sociala rörelser & social mobilisering

Beskrivning av sociala rörelser kännetecknas många gånger av solidaritet, en kollektiv identitet och att det finns en intention att motverka eller förändra en struktur som råder i samhället. En social rörelse som utför ett socialt mobiliseringsarbete försöker alltså på olika sätt få makt över en samhällelig fråga (eller struktur) som man önskar förändra.

Inte sällan handlar social mobilisering om en kritik av den nyliberala globaliseringen. Nyliberalismen som inom en rad samhälleliga områden upphöjts till ett dominerande eller låt säga hegemoniskt tänkande har ur ett svenskt perspektiv kommit att omfatta inte bara den politiska högern utan också arbetarrörelsen via socialdemokratin. Under 1980 och 90-talet har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar bedrivit en politik som på många sätt efterliknar nyliberala idéer om privatiseringar, marknadsstyrning och betydelser av en flexibel arbetsmarknad. En politik som skapat spänningar, konflikt och social nedrustning i en mångfald länder runt om i världen.

Kamp mot hegemonin
Sociala rörelser är alltså många gånger delaktiga i vad som kan beskrivas som en kamp mot en hegemonisk ordning. Om denna kamp innefattar anspråk på statsmakten eller inflytande i civilsamhället är inte alltid tydligt. Gränsen mellan den statliga sfären och civilsamhällets sfär är inte heller självklar. Latinamerikagrupperna som gjort den korta filmen i nästa stycke är ett typexempel på en folkrörelseorganisation, som framförallt finansieras av statliga pengar via SIDAs budget och biståndspengar i EU.

Småbrukare & ursprungsfolksrörelsen
Latinamerikagrupperna  är en liten solidaritetsorganisation i Sverige som på ett systematiskt sätt jobbar med att stödja olika sociala rörelser i Latinamerika. En viktig del är att sprida dessa rörelsers kamp och vittnesmål i en europeisk kontext. Här har de tillsammans med organisationen  Comité de Unidad Campesina (CUC) i Guatemala gjort en kort film om hur de som försvarar sin mark och sina mänskliga och kollektiva rättigheter drabbas av hot, våld, mord, stigmatisering och kriminalisering. Daniel Pascual från Comité de Unidad Campesina (CUC) i Guatemala, en del av nätverken CLOC/La Vía Campesina och Waqib’ Kej , förklarar hur det går till och hur det drabbar de sociala rörelserna.


De jordlösas rörelse i Brasilien MST
I Lennart Kjörlings bok Sammanhangen möter vi de jordlösas rörelse MST i Brasilien. MST är också en del i det globala nätverket Via Campesina och har spelat en otroligt viktig roll för för småbrukare och lantarbetare i Brasilien. Här kommer en kort introduktionsfilm till rörelsen och en längre dokumentär.

 

Amnesty international tillsammans med kvinnorörelsen i El Salvador
Amnesty international startade som en kampanj för yttrandefrihet, där en liten grupp människor började skriva brev, för att frige det dom kallade samvetsfångar. Idag är Amnesty en globala människorättsorganisation, som samarbetar med olika sociala rörelser för att försvara människors mänskliga rättigheter.  Organisationen lyfter fall av människorättskränkningar kopplat till sexuella och reproduktiva rättigheter & samarbetar ofta med kvinnorörelsen (om den finns) i det landet där kränkningarna sker.

Teodora del Carmen Vásquez

Teodora del Carmen Vásquez från El Salvador väntade sitt andra barn och befann sig på sin arbetsplats när hon plötsligt fick svåra smärtor. Hon ringde till akuten och bad om en ambulans. Därefter gick vattnet. Teodora svimmade upprepade gånger och hennes kollegor hittade henne medvetslös utanför en toalett, där hennes barn låg dödfött. En av hennes kollegor tillkallade polisen och trots att Teodora var nyförlöst, kraftigt blödande och nätt och jämt vid medvetande, försågs hon med handfängsel och arresterades. För mord.I El Salvador är abort totalförbjudet, även i de fall när graviditeten utgör en fara för kvinnans liv eller är ett resultat av våldtäkt eller incest. Kvinnor som ändå gör abort kan straffas med fängelse, det är inte ovanligt att de döms för mord. Förbudet leder till att kvinnor som får missfall eller andra komplikationer under graviditeten konsekvent blir misstänkliggjorda för att ha försökt göra abort.

Teodora dömdes 2008 till 30 års fängelse för mord. Flera andra kvinnor har dömts till långa fängelsestraff efter att de fått komplikationer under graviditeten. Nästan alla kommer som Teodora från fattiga familjer, utan möjlighet att resa utomlands för att göra abort eller att betala för ett fullgott juridiskt försvar.

”Min advokat krävde mer pengar men mina föräldrar hade inte råd.” /Teodora del Carmen Vásquez

Amnesty International kräver:

  • Att Teodora del Carmen Vásquez friges.
  • Att alla andra kvinnor som fängslats på grund av graviditetsrelaterade komplikationer friges.Här får ni träffa Teodora del Carmens Vásques familj i El Salvador:

Kampanjen har gett Teodora mycket hopp och underlättat för henne att få besök i fängelset. En annan kvinna Maria Teresa Rivera, som också satt fängslad på liknande anklagelser blev i maj 2016 befriad. Så internationella påtryckningar av folkrörelseaktivister spelar roll. På Amnestys hemsida finns förslag på hur du kan engagera och aktivera dig för mänskliga rättigheter.

Bostadskamp
Allmännyttan och alla de hus som byggdes under miljonprogramssatsningen under 50-60 och 70-talet behöver idag renoveras. Många kommunala bostadsbolag, men även privata värdar, har inte fonderat för renoveringar och på många ställen i Sverige pågår nu upprustningar, som visserligen behövs, men som leder till höga hyreshöjningar och att människor inte har råd att bo kvar. Kampen mot dessa renovräkningar hålls på många håll i landet. Ett stort mobiliseringsarbetet gjordes bland annat i Pennygången i Göteborg under 2012 och 2013. Titta på den korta dokumentärfilmen om aktivisterna i Pennygången här nedan.

Ett annat sätt att finansera upprustning och nysatsning från allmän nyttans sida har varit att sälja ut delar av sitt bestånd, till privata värdar, för att få in pengar. Senast skedde detta i Rosengård i Malmö under hösten -16. Snabbt bildades nätverket Rosengård inte till salu, som mobiliserade emot utförsäljingen. Tyvärr röstades dock utförsäljningen igenom i fullmäktige. Ett annat känt exempel är hur socialdemokraterna i Botkyrka sålde ut delar av hyresrätterna i Alby. Se filmerna nedan om det motståndet.

Just nu bedriver Skiftet en nationell kampanj för att uppmärksamma det här problemet. Kolla in deras hemsida:

De renoverar för att vräka

Alby är inte till salu
Nätverket Alby inte till salu, drev under 2012 en kampanj om att få till en folkomröstning mot det kommunala bolagets planer att sälja ut 1300 lägenheter. Denna gång lyckades inte kampanjen med att häva bolagets beslut genom folkomröstning. Men man lyckades engagera och organisera människor över generationer i ett stort grannskap i en av Stockholms allra sydligaste förorter.

Läs en artikel om varför kampanjen var viktig för Alby eller följ kampanjens arbete via Megafonens hemsida. Vi skickar också med två videoklipp. Ett där vi får möta fyra personer som bor i Alby, där de berättar om sin syn på sin förort och hur de tänker kring framtiden för Alby. Det andra klippet är en nyhetssändning från kampanjarbetet i Alby, där tjejerna som drog igång kampanjen berättar om sitt arbete.

 

C. Sociala medier som verktyg för social mobilisering

Sociala mediers betydelse för social mobilisering runt om i världen är ett numer ständigt aktuellt ämne. Under protesterna på Tahrirtorget i Kairo 2011 diskuterades denna fråga särskilt flitigt. Här nedan följer några röster i radioinslaget om ”Sociala medier som verktyg för revolt” och vidare i artikeln ”Revolution i de sociala mediernas tid” där en mer kritisk hållning till teknologin presenteras.

Vad tycker du?

”Social medier som verktyg för revolt”

D. Uppgift:

1. Diskutera dina tankar i kommentarsfältet till detta inlägg. Som stöd i ditt tänkande kan du jobba med följande frågor:
a. Vilka sociala rörelser, organisationer, nätverk eller sammanslutningar finns i din närhet och som du anser har betydelse för samhällets funktion?
b. Vilken roll anser du att sociala rörelser och organisationer har/bör ha i vårt samhälle?
c. Vad tror du händer i ett samhälle där organisering och mobilisering uteblir?
Diskutera ovanstående frågor eller andra tankar utifrån materielet i temat i kommentarsfältet till detta inlägg.

Skriv minst ett eget första inlägg (senast den 15 feb) och svara på minst tre andra kurskamraters inlägg (senast den 19 feb)

Allt gott!
Anna & Emma

31 thoughts on “Social mobilisering & sociala rörelser

  1. Profilbild på Gringos NGringos N

    Hej alla.
    Jag jobbar mest med människor på flykt ( Röda korset ). Där jag bör i Filipstad finns en hel del av asylsökande och nyanlända ( nästa 10% av befolkning i kommun ). Med detta startade en rörelse som heter TILLSAMMANS FILIPSTAD. När vi började det var för att hjälpa de som har kommit i Sverige men sen blev en steg inom samhället. Filipstad kommun har inte de medel som de behöver att göra ett bra jobb med människor på flykt. Så Tillsammans Filipstad , Röda korset , Nbv och Bilda Studieförbund kommit tillsammans för att hjälpa kommun att tå hand om och erbjuda det bästa hjälp. Utan den rörelse i Filipstad det skulle vara kaos , rasism , missförstånd och en glapp inom integration .

    Obs : Jag kan berätta mer det bara att ställa frågor.
    Men jag tänkte berätta lite om vad jag gör . Jag har jobbat som projekt ansvarig i Filipstad ( Nykroppa , Lesjöförs ) för Röda korset ( Hej VÄRMLAND) , för asylsökande men nu , jobbar jag mest med integration eftersom nästan 90 % har fått uppehållstillstånd . Det spännande att följa om människor utvecklas. Men det roligaste är att nu samhället börja blir involvera i process det civila samhälle . I början var det tuff men tack all vi jobbar med (Mansforum , Bilda, Nbv , Röda korset , Tillsammans Filipstad och integrations enhet ) rörelse har uppnå ett annan nivå .

    Mvh .
    Gringos

    1. Profilbild på Malin BMalin B

      Hej Gringos,
      Vilken insats ni har gjort – och gör. Så skönt att höra att merparten nu har fått uppehållstillstånd och nu börjar ju en annan process vad gäller integrationen och att få in de nyanlända i samhället. Du får gärna berätta mer här på detta forum om vad ni gör för att få till integrationen, och har du några tips på vad en som privatperson kan göra får du gärna dela med dig 🙂
      Allt gott.
      /Malin

      1. Profilbild på Gringos NGringos N

        Hej Malin .
        Tack för respons . Absolut jag ska göra det. Nu har vi en möte den 21/02 med kommun och alla frivilliga organisationer . Kommun har anställd en integration samordnare , vilket behövs . Jag ska dela några tips hur kan man hjälpa .

        Ha det gott.

        Gringos.

    2. Profilbild på Linnea HLinnea H

      Otroligt fint att få läsa lite om allt arbete ni gör, det låter helt fantastiskt! Det är ju väldigt viktigt att civilsamhället och studieförbunden osv kan stiga in och på kort varsel mobilisera en verksamhet som parerar där kommunen inte hinner med eller inte ännu har kompetens. Jag funderar över hur kommunen / länet / andra har stöttat upp er verksamhet sen? Ibland blir det ju så att civilsamhället klarar svåra utmaningar så bra att kommunen liksom bara tackar och tar emot (och inte kommer ihåg att avlasta alla ideella osv)

      Skulle vara intressant att höra om det finns några sådana goda exempel från de kommuner du arbetat inom!

      Tusen tack för inspirerande information, och för arbetet ni gör!
      Linnea

      1. Profilbild på Gringos NGringos N

        Hej Linnea ,
        Just nu har vi till exempel 3 grupper från Afghanistan i Filipstad ( kvinnor och män ) som hade önskemål att lära sig svenska medan de väntar på beslut med migrationsverket . Men kommun kan inte erbjuda de kurser eftersom de har inte sista 4 siffror. Så vi sätt tillsammans med Bilda och Nbv , Vasakyrkan och några volontär från Röda korset och bestämde oss att göra det. Vi fick material från Bilda och Nbv och lokal från Vasakyrkan , och vi kan erbjuda 45 personer svenska undervisning. Det finns 2 grupper i Nykroppa. Nu har vi börjat med 3 grupp (50 personer) till Lesjöförs och vi fick denna gånger lokal från kommun . Sen vi andra verksamhet som är till unga till exempel laxhjälp , matlangning mellan svenska kvinnor och nyanlända kvinnor, män grupp, barn aktiviteter etc… Så vi har börjat bra . Men nu går vi vidare för en bättre integration och alla måste vara med på bana för att det ska funkar .

        Mvh
        Gringos Ndikumana

    3. Profilbild på Linnea HLinnea H

      Verkligen inspirerande att läsa och höra om alla otroliga initiativ, och personer som ger så oerhört mycket av sin tid, kompetens och energi till de viktiga frågor de kan identifiera omkring sig.

      Jag tror att det finns enormt mycket som civilsamhället och sociala rörelser MÅSTE stå för i ett samhälle, delvis på grund av att det är så få led av byråkrati vilket gör det möjligt att genomföra stora insatser snabbt (som t.ex under det stora flyktingmottagande häromåret ) Statlig och kommunal byråkrati är helt enkelt ofta för långsam, och människors behov och samhällsvisioner tar ofta för lång tid att ta sig genom de parlamentariska systemen tills de kan genomföras. Vissa agendor och kamper är ju också omöjliga att driva inom t.ex det kommunala rent lagligt (t.ex. Nätverket Ingen Människa är Illegal har ju en helt och hållet livräddande verksamhet, men som inte är laglig eftersom den delvis handlar om att hjälpa personer som bedömt att de måste gömma sig för sin överlevnad)

      Så jag tror att gräsrotsrörelser är fullkomligt nödvändiga för ett fungerande och demokratiskt samhälle.

      Men jag tänker också på hur många inom gräsrotsrörelser som blir utbrända, nedslagna, utmattade. Och funderar därför på: hur kan nödvändiga sociala rörelser bedrivas i dessa AKUTA tider, på ett sätt som är hållbart (där både aktivismen och aktivisterna håller över tid helt enkelt)

      Grace Lee Boggs (som ju också figurerar i Rörelser under ytan) har skrivit en intressant bok om detta, som heter The Next American Revolution: Sustainable Activism for the Twenty-First Century. Den handlar i och för sig om USA, specifikt Detroit och de utmaningar som finns där, men den ger ändå många infallsvinklar till hur vi kan förhålla oss till (och bedriva) aktivism i vardagen.

      Jag har förgäves letat efter en video där Boggs pratar om sin syn på aktivism och säger ungefär att i den era vi lever i och går in i, så behöver vi strukturera om våra liv så att vi ser vårt lönearbete som det sekundära, och vårt sociala arbete som det primära arbetet. Och att detta kan bli möjligt genom att hitta lagom omfattande konkreta saker i vår närhet och närmiljö som vi kan göra i vardagen. Det tycker jag är hemskt klokt faktiskt. (poängen är förstås inte att sluta lönearbeta, eller dra ner på det mer än man möjligen vill eller har råd med, utan att mentalt prioritera upp det sociala arbetet, så att det slutar vara något vi gör ”när vi har tid” och blir vår självklara ständiga aktivitet)

      I brist på den videon tipsar jag om den här (som dock är på engelska otextad tyvärr) som är ett samtal mellan Boggs ch Angela Davis:

      1. Profilbild på Nina KNina K

        Håller med dig om att gräsrotsrörelser är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Bra att du pekar på just hur ansträngande ideellt engagemang kan vara, också just för de flesta inom olika sociala rörelser har ett lönearbete. Hur det ska göras hållbart? Spontant tänker jag att det behövs fler människor, så kan arbetet fördelas. Men även t.ex. förkortad arbetstid och medborgarlön skulle kunna generera i förbättring.

    4. Profilbild på Elisa AElisa A

      Hej Gringos!
      Fantastiskt insats!
      Jag ville veta hur arbetar ni med nykomlingar för att samtidigt som de kan börja anpassa sig till det nya landet, kan de fortsätta att behålla sin kultur och historia, vilket tror jag är viktigt för alla invandrare.

      //Elisa

      1. Profilbild på Gringos NGringos N

        Hej Elisa A,
        Tack för respons ,absolut det viktigaste att de inte tappar sin identitet . Man ska komma ihåg vem man är, därför det var viktig med psykosocial stöd ( främja tillit , hopp , samhörighet, trygghet och lugn ) , en typ av first aid kit , men att de behåller sin kultur och historia ( inte glömma för börja från noll).
        Jag ska dela med er några exempel hur vi har jobbat med olika grupper .
        Tack för frågan .

        Mvh
        Gringos

    5. Profilbild på Anna AngantyrAnna Angantyr

      Vilket spännade och viktigt arbetet Gringos! Nästa tema handlar precis om att uppmärksamma detta arbete. Jag vet att röda korset gör ett stort arbete landet över och inser nu att vi inte uppmärksammar det i temat. Så ditt arbetet och annat du känner till kring röda korsets arbetet för människor på flykt i Sverige, tas tacksamt emot som kommentarer även till det temat!

      Jag för min del skulle gätna vilja hör mer om hur ni har jobbat rent konkret för att få ihop civilsamhället/föreningslivet med de kommunala insatserna. I Malmö har det många gånger varit svårt och ibland har det känts som kommunen till och med motarbetat de intiativ som civilsamhället tagit. Så himla tråkigt.

      1. Profilbild på Gringos NGringos N

        Hej Anna,
        Absolut jag kommer att berätta mer hur vi har jobbat med veckans tema. Det blir mer detaljer . Det har varit lång väg att nå vår mål , men nyss fick vi en backslag från kommunen . Så jag kommer att dela med er .
        Tack för respons.

        Mvh
        Gringos.

  2. Profilbild på Nina KNina K

    Jag har många människor i min umgängeskrets som är med i olika nätverk, men jag följer även en del som jag inte personligen har koppling till. Här i Malmö tycker jag att det finns många grupper som driver viktiga frågor som i grunden handlar om människosyn och rättvisa. Tänker t.ex. på Kontrapunkt som länge drivit verksamhet och som just nu verkar som en plats för bostadslösa och hjälper människor som inte har råd med mat. Mat och bostad bör vara två grundläggande rättigheter, men det är så tydligt att det inte är det. Exemplet om Alby är inte till salu och Rosengård inte till salu bevisar bara att bostad är inte en rättighet och hur gentrifiering av bostadsområden går till. Det visar verkligen på att det görs mycket över människors huvuden, det sker ingen dialog med de som drabbas av en utförsäljning. Ett annat exempel är förhandlingarna om hyreshöjningar där Fastighetsägarna syd och Hyresgästföreningen, där HF sa nej till höjningarna som Fastighetsägarna syd ville ha och Fastighetsägarna syd kontaktade de boende om en hyreshöjning som inte var godkänd av HF. Nu är HF en etablerad förening, men det de gjorde var att effektivt kommunicera till hyresgästerna att inte gå med på de höjda hyrorna och fortsätta att betala den gamla. I detta fall handlar det också om att veta sina rättigheter, för om man betalar en hyra som höjs har du automatiskt gått med på den. Därför är det viktigt att det finns föreningar som verkar för det. Kan tillägga att mitt kollektiv var drabbade av detta och vi blev engagerade i det.

    I ovanstående exempel är funktionen av två olika organisationer som bedrivs på olika sätt (t.ex. betalt arbete och ideellt arbete) men båda är viktiga i samhället. Tänker på hegemonin i samhället, som beskrivs i texten till det här arbetsområdet. Men också som en uttrycker i Lundberg och Holmbäcks text, att när den personen insåg storföretagens roll i det hela. Exemplet om jordbruksarbetare var spännande att läsa men också som en käftsmäll av hur människor har det. Intressant just att det är ett exempel från USA som har en viss status globalt, men framförallt att dessa exempel ruckar på föreställningen om att USA är ett demokratiskt land. För avhumaniseras människor är det inte ett demokratiskt samhälle tycker jag.

    Sociala rörelser och organisationers funktion i samhället visar gång på gång att de är nödvändiga, ett av de senaste exemplen i Sverige är ockupationen av BB i Sollefteå. Att det finns BB är ett så självklart krav, helt rimligt, men att det läggs ner förstärker den hegemonin som beskrivs, att det gemensamma säljs ut eller drabbas av nerläggning. Samtidigt är storstadsregioner (eller Stockholmsregionen) är högre prioriterat än Västernorrland och det som bör tas förgivet (som BB) inte längre är självklart. Ockupationen i Sollefteå är vår demokratiska rätt, men är beslutet om nedläggningen demokratisk? Den representativa demokratin som t.ex. de aktiva i Alby är inte till salu inte har något förtroende för, visar gång på gång att den inte är demokratisk som med dessa exempel. För om dessa nätverk, denna typ av mobilisering skulle utebli, vilket samhälle skulle vi då ha? Teorin om hegemoni är förkroppsligad genom sociala rörelser, då den bygger på att i hegemonin finns det alltid mothegemonier, eller som Foucault menade: där makt finns, finns det motstånd.

    1. Profilbild på Malin BMalin B

      Nedläggningen av BB i Sollefteå berör många och även mig och om jag förstår det rätt röstades den för med minsta möjliga majoritet i hälso- och sjukvårdsnämnden. Ett problem verkar dock vara att sjukhuset i Sollefteå hade stora problem med att rekrytera läkare och för att kunna bedriva förlossningsvård krävs läkare som t.ex. kan utföra akuta kejsarsnitt när moderns och/eller barnets liv är i fara. När patientsäkerheten inte längre kan garanteras är det ju ytterst svårt att bedriva akutsjukvård. Samtidigt kan en ju fråga sig om förlossning i en personbil vid vägkanten i 20 minusgraders kyla är så mycket mer patientsäkert…

    2. Profilbild på Anna AngantyrAnna Angantyr

      När jag läser din kommentar Nina, så kommer jag och tänka på ett stort dilemma som jag tycker civilsamhället står inför. Att vissa saker som vi jobbar för politiskt, tex rätten till bostad, egentligen är rättigheter som staten borde garantera alla och inget som vi ska som social rörelse ska ta över och ordna åt staten/kommunen. Men på många håll är det ju just precis vad civilsamhället gör. Och liberaler och konservativa älskar ju Stadsmissionen. Jag menar inte att dessa organisationer ska sluta och göra det de gör, bara att det är ett dilemma. Det var samma sak under den mest hektiska tiden under flyktingkrisen i Malmö. Den första månaden, var kommunen/staten helt osynlig i mottagningsarbetet på centralen. Volontärer och aktivister brände nästan ut sig och jobbade gratis dygnet runt.

  3. Profilbild på Malin BMalin B

    Sociala rörelser är något som fascinerar mig och senast idag läste jag om ett vårduppror i norra Sverige där personal, patienter och anhöriga tillsammans gått samman i omfattande protester mot nedläggning av vårdavdelningar. Region Norrbotten fick därmed backa och Kalix och Kiruna får behålla sina intensivvårdsavdelningar!

    Under 2015 och framåt tänker jag dock främst på den enorma mobilisering som vanliga privatpersoner genomförde för att hjälpa de flyktingar som kom till Sverige.

    För egen del har jag främst agerat för förändring på ett annat plan. Under ett flertal år arbetade jag på min fritid aktivt inom Djurskyddet där vi bl.a. startade upp och drev ett katthem för omplaceringskatter där ca 100 hemlösa djur vaccinerades, kastrerades och omplacerades årligen. Vi arbetade även lokalt genom samarbete med veterinärer och lokalpress för att sprida vårt budskap om djurens värde, bl.a. genom kampanjer om att id-märka sin katt samt att inte skaffa katt och sedan lämna den när semestern på landet är slut och vardagen i storstaden väntar. I ett större perspektiv arbetar även
    Djurskyddet med att påverka våra politiker vad gäller frågor om djurhållning, jakt, djurförsök osv och som representant för en lokalförening deltog jag i flera nationella konferenser med andra styrelseaktiva samt veterinärer och politiker.

    Djurskydd är kanske inte i ordets rätta bemärkelse att betrakta som en social rörelse. Jag anser ändå att ett förbättrat djurskydd och en annan syn på djur och deras värde också till viss del kan skapa ett mer empatiskt samhälle som även gynnar människan totalt sett. Som förening arbetade vi många gånger i motvind och att jobba med djurskyddsfrågor var sällan förenat med hög status. Många var kvinnor, i olika åldrar och med vitt skiftande sociala bakgrunder som förenades i det ideella och tidskrävande arbetet med djurens bästa i fokus. Det ideella gemensamma arbetet mot ett gemensamt mål gjorde att vi som människor kom varandra närmare och fick en annan förståelse för varandras olikheter och skiftande sätt att lösa problem på. I arbetet ingick även att utbilda volontärer där somliga saknade annan sysselsättning och ibland även hade sociala och psykiska problem. I det vardagliga arbetet med djuren var de dock en enorm resurs och plötsligt hade arbetet även kommit att handla om att stärka och skapa en meningsfull vardag för medmänniskor.

    Lennart Kjörling (2012) tar delvis upp detta i sin bok ”Sammanhangen”. Han skriver om att se helheten och om att det behövs rörelser som arbetar med frågor som miljö, klimat, kultur. Jag tänker att det viktiga kanske inte är med VAD en engagerar sig för att skapa förändring utan att en faktiskt gör NÅGOT som en tror på för att skapa en bättre och mer rättvis värld.

    1. Profilbild på Tatjana BTatjana B

      Jag tycker att människor behöver inte hela tiden satsa på något stort som politik eller ekonomi. Börja med små grejer, som att skydda djur. Jag gillar verkligen din och andra kvinnors insatser som ni gjorde inom detta område. 🙂

    2. Profilbild på Anna AngantyrAnna Angantyr

      Jag tänker att djurrättsrörelsen är en otroligt viktig del av de sociala rörelser som engagerat min generation när vi växte upp, var tonåringar och unga vuxna. Både med konkret arbetet som att hjälpa djur, som du beskriver Malin. Men också genom att jobba för veganism, föra upp tankar om att djur HAR rättigheter, synliggöra vår sjuka djurindustri och att föra in diskussionen om att vårt samhälle är inte bättre än på det sätte vi behandlar våra djur.

      Vill tipsa om boken ”Veganerna – en bok om dem som stör” av Magnus Linton

    3. Profilbild på Nina KNina K

      Jag tycker du lyfter något mycket spännande just med djurskydd! Tror det också kan bidra till ett mer empatiskt samhälle. Sen som du lyfter i slutet i fråga om miljö, klimat och kultur, är djurrättsfrågor ytterst centrala!

  4. Profilbild på Elisa AElisa A

    Sociala rörelser kan ses som individuella behov som tillsammans producerar mer sociala effekter. Vad händer när en person problemet eller oro sparas utan att dela den med någon. Visst de känslor och tankar kommer att vara negativ. Dessutom är det inte lätt att hitta möjliga lösningar på problemet. Men utöver svårigheterna med att vara ensam, det finns också fördelar med att gå med andra.
    Med andra kan du ändra något i samhället. Med andra kan du inser vad du kan åstadkomma, och det höjer självkänsla, självförtroende i samhället och ökar psykiskt välbefinnande.
    Idéer berikas när samarbetar bland många att tänka dem och sedan ändra dem för att göra dem bättre, mer användbar.
    Sociala rörelser skapar en likformig massa människor och där individuella skillnader överlappas av det gemensamma målet. Men även om dessa individuella skillnader är vad hålla denna grupp av människor och idéer i rörelse.
    Det är av alla dessa skäl som jag tror att de har många fördelar i sociala rörelser. I alla fall det är också svårt att genomföra, tar tid och mycket energi av varje.

    1. Profilbild på Gringos NGringos N

      Hej Elisa A.
      Bra definition av sociala rörelser. Det viktig att påpeka att : ”Idéer berikas när samarbetar bland många att tänka dem och sedan ändra dem för att göra dem bättre, mer användbar.” .Inte mer jag kan lägga .

      Mvh .
      Gringos.

    2. Profilbild på Anna AngantyrAnna Angantyr

      ”Med andra kan du ändra något i samhället. Med andra kan du inser vad du kan åstadkomma, och det höjer självkänsla, självförtroende i samhället och ökar psykiskt välbefinnande.”

      Jag tror verkligen på det. Känslan av ensamhet gör att vi tror att vi inte kan göra skillnad och den gör också att vi isolerar oss. Om vi istället kan hitta de gemensamma nämnarna för engagemang, så kan det ge så otroligt mycket mer än bara förändring i just den sakfrågan vi jobbar med för tillfället.

      Jag tror verkligen att många sedan förra valet känt sig politiskt deprimerade och att det nu i och med Trump blivit ännu värre. Vi behöver verkligen komma samman och se att vi kan spela roll för varandra och samhällsutvecklingen i stort.

      Sen håller jag också med om din slutreplik Elisa, att det är svårt och kan ta mycket tid och energi. Vi behöver vila emellan åt också, och skratta och njuta av livet.

  5. Profilbild på Linnea HLinnea H

    Verkligen inspirerande att läsa och höra om alla otroliga initiativ, och personer som ger så oerhört mycket av sin tid, kompetens och energi till de viktiga frågor de kan identifiera omkring sig.

    Jag tror att det finns enormt mycket som civilsamhället och sociala rörelser MÅSTE stå för i ett samhälle, delvis på grund av att det är så få led av byråkrati vilket gör det möjligt att genomföra stora insatser snabbt (som t.ex under det stora flyktingmottagande häromåret ) Statlig och kommunal byråkrati är helt enkelt ofta för långsam, och människors behov och samhällsvisioner tar ofta för lång tid att ta sig genom de parlamentariska systemen tills de kan genomföras. Vissa agendor och kamper är ju också omöjliga att driva inom t.ex det kommunala rent lagligt (t.ex. Nätverket Ingen Människa är Illegal har ju en helt och hållet livräddande verksamhet, men som inte är laglig eftersom den delvis handlar om att hjälpa personer som bedömt att de måste gömma sig för sin överlevnad)

    Så jag tror att gräsrotsrörelser är fullkomligt nödvändiga för ett fungerande och demokratiskt samhälle.

    Men jag tänker också på hur många inom gräsrotsrörelser som blir utbrända, nedslagna, utmattade. Och funderar därför på: hur kan nödvändiga sociala rörelser bedrivas i dessa AKUTA tider, på ett sätt som är hållbart (där både aktivismen och aktivisterna håller över tid helt enkelt)

    Grace Lee Boggs (som ju också figurerar i Rörelser under ytan) har skrivit en intressant bok om detta, som heter The Next American Revolution: Sustainable Activism for the Twenty-First Century. Den handlar i och för sig om USA, specifikt Detroit och de utmaningar som finns där, men den ger ändå många infallsvinklar till hur vi kan förhålla oss till (och bedriva) aktivism i vardagen.

    Jag har förgäves letat efter en video där Boggs pratar om sin syn på aktivism och säger ungefär att i den era vi lever i och går in i, så behöver vi strukturera om våra liv så att vi ser vårt lönearbete som det sekundära, och vårt sociala arbete som det primära arbetet. Och att detta kan bli möjligt genom att hitta lagom omfattande konkreta saker i vår närhet och närmiljö som vi kan göra i vardagen. Det tycker jag är hemskt klokt faktiskt. (poängen är förstås inte att sluta lönearbeta, eller dra ner på det mer än man möjligen vill eller har råd med, utan att mentalt prioritera upp det sociala arbetet, så att det slutar vara något vi gör ”när vi har tid” och blir vår självklara ständiga aktivitet)

    I brist på den videon tipsar jag om den här (som dock är på engelska otextad tyvärr) som är ett samtal mellan Boggs ch Angela Davis:

    1. Profilbild på Anna AngantyrAnna Angantyr

      ”Boggs pratar om sin syn på aktivism och säger ungefär att i den era vi lever i och går in i, så behöver vi strukturera om våra liv så att vi ser vårt lönearbete som det sekundära, och vårt sociala arbete som det primära arbetet. Och att detta kan bli möjligt genom att hitta lagom omfattande konkreta saker i vår närhet och närmiljö som vi kan göra i vardagen. Det tycker jag är hemskt klokt faktiskt. (poängen är förstås inte att sluta lönearbeta, eller dra ner på det mer än man möjligen vill eller har råd med, utan att mentalt prioritera upp det sociala arbetet, så att det slutar vara något vi gör ”när vi har tid” och blir vår självklara ständiga aktivitet)”

      Jag tänker, som du att, att hon har rätt och samtidigt blir jag så himla trött när jag tänker på att jag förutom att vara förälder, lärare (som också jobbar mycket socialt) dessutom på min lilla tid som jag har över ska jobba socialt/politiskt. Samtidigt, om fler verkligen tänkte och gjorde så, så skulle det ju inte bli så himla betungande och kanske roligare, för då skulle en kunna jobba tillsammans med dem en verkligen vill hänga med och älskar.

      Kanske hänger min trötthet också på att jag varit så politiskt och socialt engagerad hela mitt liv. Att det liksom fått ta upp i stort sett all min fritid sedan jag var 13 år och också mycket styrt vad jag valt och lyckats få jobba med. När jag sen blev förälder så blev jag trött och insåg att föräldraskapet också måste ses som ett världsförändrararbete. Jag vill inte att mina barn uppleva att det blir/har blivit bortvalda för att jag och min sambo är politiskt engagerade. Utan att de ska känna att de växt upp i viktiga sammanhang som vill förändra världen till det bättre och att det har gett dem hopp under deras uppväxt. För mig har jag inte riktigt hittat en bra balansgång i detta ännu.

  6. Profilbild på Tatjana BTatjana B

    Jag har många olika tankar kring ämnet, men jag vill berätta ett konkret exempel.
    Ni har kanske redan hört om det. Jag bor i Kristinehamn, och för två veckor sedan var det en kille, Hamid här i stan som satt på torget under 7 dygn och protesterade mot hans utvisande från Sverige. Han är från Iran och kom till Sverige, som asyl, p.g.a. han har blivit kristen i sitt hemland, vilket inte accepterades. Han säger att om han kommer att överlämnas till Iran, kommer han att vara mördat. Hamid har sytt igen munnen och vägrade äta hela den tiden. Mer information om händelsen finns t.ex. här http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/O5Mxb/hotas-av-dodsstraff–har-sytt-igen-munnen
    Han satt där dag och natt och protesterade, samlade underskrifter för att kunna överklaga beslutet. Människor kunde skriva under även digitalt via Internet.
    Det fanns alltid människor nära honom som försökte stötta och hjälpa till. Det var flera intervjuer, och lokala politikerna kom på besök. Människor samlades för att protestera tillsammans och tände ljus på kvällen för att stödja honom. Hela stan var engagerad. Det gick, helt enkelt, inte att undgå eftersom Hamid satt på den mest förbipasserande vägen i centrum.
    Alla invånare diskuterade det som hände, mer eller mindre, var för eller emot, trodde honom eller trodde inte m.m. Jag var också inblandad i flera diskussioner, men försökte hålla mig opolitiskt, främst för att jag jobbar med invandrare och får inte påverka gruppen, där jag undervisar, med mina egna åsikter. Men det var intressant att lyssna på vad andra tänker.
    En del var hel och hållet på hans sida. En del trodde att han döptes speciellt just för att kunna komma och stanna i Sverige. Några tänkte t.o.m. att han är förräderi eftersom att han bytte religion som hans föräldrar förde till honom. Det var många som tänkte att nu kan vem som helst börja göra samma sak om Hamid skulle lyckas och få stanna i Sverige. Ja, det var olika åsikter.
    Jag själv tycker, att oavsett om han gjorde det speciellt för att kunna åka till Sverige eller om han verkligen är en kristen i själen… om en människa vill så mycket stanna i Sverige att han är benägen att gå på sådana saker, får han stanna. Måste ens man nå den gränsen att man måste göra det?? Vi bor på en och samma jord, och vi alla är jordens invånare. Var man bor, det är ju som ett slump, i själva verket. Vill man bytta plats att leva på, måste det faktiskt gå. Men å andra sidan, det finns ju inte resurser för hur många som helst för att kunna komma och bo där man vet att det är bättre att leva. Ja, det är ett problem.
    Det är viktigt att människor kan visa vad de vill, att de kan stödja någon som verkligen behöver det, och kan stå emot det som de inte välkomnar. Folket måste ha rätt att visa sina attityder, och sina viljor. Det är, med andra ord, mycket viktigt att ha kvar (och utveckla där det inte tas på allvar eller är helt förbjudet) sociala rörelserna.

    1. Profilbild på Anna AngantyrAnna Angantyr

      Detta fall är så otroligt hjärtskärande, jag vill bara gråta. På samma sätt när jag hör om de unga som fått avslag på sina asylansökningar och nu tar livet av sig. Att de inte ser någon annan utväg.

      och ja frågan om det här med gränser blir precis som du skriver så absurd. Det är ju bara en slump vart vi råkar födas på jorden. Vissa av oss har verkligen dragit vinstlotten.

  7. Profilbild på Anna AngantyrAnna Angantyr

    ”Självklart är jag medveten om att det finns rörelser som även inte värdesätter allas lika värde etc men det är en nackdel som kommer att finnas i ett öppet samhälle.”

    Så är det verkligen. Själv känner jag mig kluven till hur vi ska hantera dessa grupper. Det finns idag en tydlig rörelse för att förbjuda rasistiska/nazistiska organisationer, helt i enlighet med FNs Internationell konvention mot alla former av rasdiskriminering, som vi Sverige ratifiserat. Min oro är vem/vilka blir nästa rörelse som ses som anti-demokaryisk och ska förbjudas? Är det AFA, anti-fascistisk aktion? eller plogbillsrörelsensen som använder sig av civil olydnad i sina aktioner?

    Vad tänker/tycker du/ni om detta?

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *